Om lättläst-bloggen

Läsning är
inte kultur. Det är inte heller fint. Det är den viktigaste
investeringen för framtiden − både för samhället och för individen.
Ett samhälle med en stor andel svaga läsare är och förblir fattigt.
Den individ som läser illa har inte alls samma
utvecklingsmöjligheter som den som behärskar läsning. Forskning
visar att det finns ett starkt samband mellan bristande läsförmåga
och social utsatthet. Därför är det viktigt att tidigt hitta de
barn som riskerar att få lässvårigheter. I den forskningsrapport
som lämnades till regeringen häromdagen menar forskarna att
barnavårdscentraler och förskolor ska samarbeta för att tidigt
upptäcka de barn som kan komma att få svårt att läsa.

Vi på Centrum för lättläst vet att våra och andras lättlästa
texter ger många elever en möjlighet att komma in i läsandet. De
kan börja med en lugn joggingrunda istället för att direkt ge sig
ut i ett övermäktigt maratonlopp.

Men alla kommer inte att bli kvalificerade läsare − trots alla
goda samhälleliga ambitioner. Det måste också finnas alternativ för
dem som alltid kommer att ha svårt med avkodningen av de svarta
tecken som fyller boksidor och tidningsartiklar. När
lässvårigheterna exempelvis beror på en funktionsnedsättning finns
ofta en bortre gräns för vad man kan lära sig. Och många av våra
lässvaga elever kommer att växa upp till lässvaga vuxna. För dessa
medborgare är lättlästa texter en rättighet, en avgörande möjlighet
till delaktighet och självständighet.

Tom Weegar, webb-ansvarig

När vi
träffar bibliotek eller pratar med er på sociala medier, så hörs
det tydligt att många lyckats öka utlåningen av lättläst litteratur
för vuxna. På Bibliotek Sundbyberg med över 20% och i
Borlänge med 16% som exempel. Det är förstås positivt att
höra att läsarna hittar fram till de lättlästa böckerna. Och kanske
att våra ansträngningar de senaste åren har givit resultat. Vi har
rest runt i länen och pratat om att nya målgrupper behöver lättläst
och om hur biblioteken kan nå ut bredare till alla läsare som kan
behöva lättläst litteratur.

Men hemligheten är väl gissningsvis att det är ni bibliotek som
arbetar mer aktivt med lättläst. Vi vet ju att lättlästa böcker
inte lånar ut sig själva i samma utsträckning som annan litteratur.
Det krävs mer av er bibliotekarier för att nå fram och nå ut med
lättläst – aktiviteter på biblioteken eller kanske främst utanför
biblioteken.  

Bidra gärna med goda exempel!

Just nu uppdaterar vi vår bibliotekswebb utifrån en undersökning
vi genomfört där vi bland annat ställt frågan vad man efterfrågar
från bibliotekshåll. Goda exempel svarar många! Man vill alltså
läsa om andra bibliotek runt om i landet som gjort saker för att nå
fram med lättläst och därför ska vi fylla på vår bank tänker vi.
Men det kan vi förstås inte göra utan er hjälp. Så vi hoppas ni
vill höra av er till oss och berätta: Om vilka aktiviteter ni gjort
och vilka resultat de givit. Vi kommer att lyfta alla bibliotek som
svarar på vår webb. Det kan hända att vi ringer och intervjuar er
om vi vill veta mer. Statistik är vi också intresserade av – har
utlåningen ökat när ni genomfört aktiviteterna?

Det här är så viktigt att vi vill ge bort en bok till
alla som svarar före 15 mars, så ring eller maila oss
nu!

Tackar på förhand gör

Camilla Batal

Hej! Jag heter Lena. Jag kom
från Ukraina för nio månader sedan. Jag går på SFI intensivkursen.
Och nu jag är praktikant på LL-förlaget.

När jag kom till Sverige, måste jag registrera mig hos
Skatteverket. Jag kom till kontoret, stod i kö till en receptionist
och väntade. Efter en lång tid fick jag en form att fylla och
började göra det. Men det fanns många ord som jag inte
förstod. Jag tittade i lexikon, frågade människor runt mig och
ställde mig i kö en gång till. Receptionisten svarade på mina
frågor – jag kände mig lycklig. Men om några minuter hade jag nya
frågor. Kö igen. Så efter 4 timmar jag har gjort alla saker som jag
måste göra. Men 4 timmar!

Hemma tittade jag på Skatteverkets webbsida. Det finns
information på andra språk. Det är bra. Men jag behövde svenska ord
som jag kan förstå!

Efter 5 månader registrerade jag mig på Arbetsförmedlingen.
Mannen som konsulterade mig, gav mig många papper på svenska med
viktig information: “Läs!”. Jag kom hem och läste 3 timmar med
lexikon. Men jag var mycket orolig, eftersom jag inte fick precis
den information som jag behövde (t. ex. ville jag veta om jag
behöver gå på SFI för att få  praktik från
Arbetsförmedlingen).

Nu vet jag att det finns lättläst “översättning” av texterna.
Jag läste dem och jag förstod hela informationen! Utan lexikon. Jag
kan jämföra denna information på riktig svenska och lättsvenska –
de är lika! Tyvärr jag hade inte möjlighet tidigare att hitta den
informationen. Då kanske jag redan kunde ha jobb.

Tredje webbsidan som jag besökte var Polisen.se. Det är viktigt
för människor att veta vad man ska göra om man tappar saker eller
tvärtom – hittar saker av andra människor. Jag läste lättläst
texter och jag hittade information som jag behöver.

Jag vet att det finns lättläst “översättning” av webbsidor
därför jag är praktikant på LL-förlaget nu. Mina klasskamrater på
SFI-skolan vet också. Men det finns många människor som inte vet om
den möjligheten men som behöver det.

Jag tänker att regeringen måste göra reklam för lättläst texter.
Jag behöver lättläst texter. Jag vill lära mig svenska! Och jag
vill att andra människor ska få veta om det och kan använda
det.

Så tänker jag.

Lena är utbildad civilingenjör och examinerad översättare i
engelska-ukrainska. Innan Lena kom till Sverige arbetade hon i åtta
år som redaktör, översättare och formgivare. Under hösten
2011 praktiserade Lena på LL-förlaget vid Centrum för lättläst. Nu
fortsätter Lena sina studier i svenska samtidigt som hon söker
jobb.

I går i
Sveriges radios nyheter, Lunchekot, var det ett inslag om problemet
med Migrationsverkets krångliga språk. Asylsökande förstår inte
brev och beslut som de får från Migrationsverket. Fredrik Beijer är
rättjurist på Migrationsverket, och han berättar i inslaget att
problemet handlar om att Migrationsverket måste förklara
komplicerade byråkratiska regler. Det är svårt att göra det på ett
enkelt sätt.

Det här är inte första gången som jag får höra om de här
problemen. I kontakter med bibliotekarier eller personal vid
kommunala medborgarkontor får vi gång på gång höra hur de får
förklara för asylsökande vad det står i brev och beslut, eftersom
asylsökande inte kan förstå innehållet själva. Jag har även en
bekant som blev stannad på gatan av en asylsökande som bad om hjälp
att få brevet han hade i handen förklarat. Brevet handlade om ett
utvisningsbeslut. Och vem förstår när brevet kan vara formulerat så
här:

Mot bakgrund av att det finns ett lagakraftvunnet
avlägsnandebeslut gentemot er, och då beaktande skäl som åberopats
inte funnit relevanta i ärendet, finner verket inte anledning att
inhibera verkställigheten av avlägsnandebeslutet.

Exemplet ovan kommer från inslaget i Lunchekot den 13 december
2012.

 

Information i det här beslutet är kanske juridiskt korrekt, men är
totalt obegriplig för mottagaren. Risken är stor att mottagaren
feltolkar innehållet och rättssäkerheten sätts därför på
spel.

 

Obegripliga brev och beslut är inte bara ett problem hos
Migrationsverket. Det är även ett problem i information från
exempelvis Försäkringskassan, Domstolsverket och Polisen. Den
gemensamma nämnaren sägs ofta vara krånglig byråkrati och juridik.
Men, det handlar om en inställning att juridik automatiskt är svårt
– att juridik inte går att förklara enkelt.

 

Vi nöjer oss inte med det oss med det. Det måste finnas sätt att
göra juridiken och byråkratin enkel och begriplig även för personer
som har bristande läsförmåga på svenska. Vi vet att det går. Här är
ett förslag från oss:

 

Migrationsverket har beslutat

att du ska utvisas ur Sverige.

Du har berättat varför du tycker

att du ska få stanna i Sverige.

Migrationsverket har läst vad du tycker

men det ändrar inte Migrationsverkets beslut.

Därför ska du utvisas ur Sverige.

Tror du att det är möjligt att skriva juridiska texter på ett
mer begripligt sätt?

Lyssna på inslaget i
Lunchekot från igår, den 13 december 2011.

Inslaget kommer 14 minuter och 49 sekunder in i
programmet.  

Karin Husberg

Brukar du hänga på den lokala krogen och säga till
bartendern “min fru förstår mig inte”. Då kanske du ska satsa på en
lättläst bearbetning av dig själv! Eller kanske låta bli…

Vi
har samlat våra julklappsförslag på en egen sida, du får böcker
till billiga priser eller ett gratis frukostmöte för hela
personalen.

Nu förstår vi att det kanske inte är så många som är sugna på det i
julklapp, men vi tycker att du i stället blickar framåt. Tänk på
nästa år. Tänk sedan på dina elever, biblioteksbesökare,
kommuninvånare. Fundera sedan på om det kanske finns lite pengar
kvar i budgeten?

Använd dom pengarna på vår julklapps-sida så ser du till att de som
behöver lättläst inte får en god jul men faktiskt ett Godare Nytt
År!

Erik Rågvik