Om lättläst-bloggen

Vi var sjutton år.

Vi delade allt.

Vi delade säng och telefonsvarare.

Trängdes i det lilla köket där min vän odlade potatis i
pepparkaksburkar.

Ställde in teven i garderoben för att vinna en extra kvadratmeter i
den trånga studentlägenheten.

Duschade i duschkabinen bredvid sängen. Men bara när inte den andra
diskade.

Då kunde man bli skållad när vattnet blev för hett.

Någon gång stod det blommor och vin från någon beundrare i
trapphuset,

vi delade solidariskt.

Men framför allt delade vi orden.

På det lilla köksbordet låg vårt block, där stort som smått
avhandlades.

“Om jag inte är här när du vaknar är jag i skolan.”

“Och om jag inte är här när du vaknar är jag med Bill på
krogen.”

Vi grälade i det där blocket.

Blev sams igen.

Hon stack till sjöss. Jag for till Stockholm.

Men vi återvände alltid till bokstäverna.

Ibland prydliga, sansande, eftertänksamma.

Ibland stora, spretiga, skrivna med så starka känslor att de rann
ut på bordet.

Livet har stundtals placerat tusentals mil av jordklotet mellan
oss.

Men vi har alltid mötts igen, i bokstäverna.

Ett skrynkligt vykort. En fullklottrad presentetikett.

Senare – ett mejl, ett blogginlägg. Som det här.

Jag har bara varit chefredaktör för den lättlästa
nyhetstidningen 8 SIDOR i två månader.

Men att lära mig om lättläst har varit en del av min resa att lära
mig om mig själv.

För mig har ord alltid handlat om att komma nära.

Varje människa som hamnat utanför ett pågående samtal, eller som
älskat någon som slutar att kommunicera, känner till smärtan att
bli utestängd, att inte få komma nära, förstå.

Att öva mig i att skriva lättläst har fått mig att om och om
igen ställa frågan vad jag vill när jag skriver.

Vill jag verkligen släppa in dig i min värld, nå fram, få dig
att förstå hur jag tänker?

Eller vill jag behålla makten? Veta mer än du och vägra att dela
med mig? Skapa avstånd.

Är det ett medvetet val av myndigheter och forskare att skriva så
folket inte förstår?

Min pappa brukade säga att jag skulle lära mig att tala med
bönder på bönders vis och med lärde män på latin. Att jag skulle
välja mina ord för att bli förstådd.

Är vi beredda att göra det?

Vill vi nå fram?

Vill du?

Malin Crona är chefredaktör för den lättlästa
nyhetstidningen 8SIDOR.

8 SIDOR är till för alla som vill ha lättlästa nyheter. Den
tryckta tidningen når varje vecka 100 000 läsare och samlar veckans
viktigaste nyheter. På så sätt kan du hänga med i debatten även om
du har svårt att läsa långa meningar och krångliga ord.

Under tiden 15 april till 5 maj ordnar Centrum för
lättläst

en bloggstafett om Språk, makt och demokrati.

Här
hittar du alla inlägg i stafetten

Vår bloggstafett har bara pågått sedan i söndags och vi
har redan fått läsa nästan 20 intressanta, idérika och
underhållande bloggar på temat Språk, makt och demokrati! Här
följer en kort introduktion till varje blogginlägg.

Deltagarna i bloggstafetten

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth inledde
bloggstafetten 15 april genom att gästblogga här på Centrum för
lättlästs blogg. Kulturministern skriver om det viktiga, liksom det
lustfyllda i att läsa.

“Grunden för bildning är att kunna läsa och skriva. Det finns inga
genvägar. Det är också en förutsättning för en levande demokrati.
Detta är inget som man kan lösa med en enkel knapptryckning, utan
något som vi dag för dag och generation för generation måste arbeta
med.”

Läs blogginlägget

Mats Svegfors, VD på Sveriges Radios skriver
utifrån ett journalistiskt perspektiv:

“Jag tar ett exempel igen: När man pratar om något speciellt kan
det kallas “diskurs”. Ett visst sätt att se på en sak kan kallas
“paradigm”. Om det är någon som inte hänger med i svängarna kan man
säga att han är “alienerad”.”

Läs
blogginlägget

Mats överlämnade till Suzanne Osten, regissör
och ledare vid Unga Klara, berättar om sina erfarenheter från
teaterarbetet och mötet med publiken”:

“Vi på teatern får ofta frågan från vuxna och lärare om barn
förstår vår pjäs. Jag svarar då att förståelse inte är något vi kan
mäta rakt av. Om vi fångar in vår publik och vinner deras intresse
så tolkar publiken berättelsen med sina inre bilder från sitt
liv.”

Läs blogginlägget

Johan Unenge, Sveriges Läsambassadör, bloggar
om ungas läsande och vikten av bra skolbibliotek:

“För att orden ska räcka behövs några att välja på. Ju fler desto
bättre. Böcker är fyllda av dem. Man får dem i sig på köpet medan
man blir underhållen av en historia. Om alla begrep att läsning kan
vara det bästa fredsarbetet på jorden tror jag mer skulle göras för
att bemanna skolbiblioteken.”

Läs blogginlägget

Johanna Karlsson, lärare och redaktör på
Bokhora.se, efterlyser fler bra böcker för elever med svenska som
andraspråk.

“Ett av de största bekymren i min lärarvardag är att hitta
välskrivna och kognitivt utmanande böcker skrivna på enkel svenska.
Visserligen finns det ett par förlag som specialiserat sig på just
den här typen av litteratur, men jag tycker inte att det finns så
speciellt många bra böcker för mina elever.”

Läs
blogginlägget

Bloggaren Enligt O tog över stafettpinnen efter
Johanna och skrev om vikten av att ge unga ett fungerande
språk.

“Deras läsovana gör att de inte tar sig igenom böcker och inte
heller dagstidningar. Inte konstigt då att de ofta ser sig som
outsiders. Att de tänker att de inte kan påverka det samhälle de
lever i.”

Läs blogginlägget

Anne-Marie Körling är lärare
och bloggar på Körlings ordlärare. Anne-Marie skriver
först om magin som uppstår när en text möter sin läsare.

“Då händer det. Texten hakar sig fast i läsaren. Tiden stannar av.
En magiskt koncentration uppstår: Kontakten mellan de skrivna orden
och den läsande människan. Texten lyfter sig mot den läsande. Orden
springer läsaren till mötes. Jag ser det ske. Läsaren är i
texten.”

Läs blogginlägg
1

I sitt andra inlägg berättar Anne-Marie om en
laddad läsning av Anne Frank:

“Vi lyckades sitta fem minuter i deltagande tystnad för
att försöka förstå vad Anne Frank och hennes familj fick göra för
att inte bli upptäckta. Allt detta väckte frågor, tankar och
funderingar. Litteratur gör så med oss människor.

Läs blogginlägg
2

Annelie Drewsen, lärare i svenska som
andraspråk, bloggar om den omsorg om orden som krävs för att ge en
unga människor ett nytt språk.

“Att lära sig ett språk är en resa utan slut. Det finns inget
målsnöre. Vi är alla på väg och kan erövra nya språkliga verktyg
varje dag, om möjlighet ges. Därför är det så viktigt att var och
en möter texter, ord och samtalspartners som utmanar och förklarar
– varje dag. För den som är ny i det svenska språket är även
lättlästa texter en utmaning, en utmaning som utvecklar.”

Läs blogginlägget

Malin Roca Ahlgren, författare, tog över
Annelies stafettpinne. Malins blogginlägg handlar om den tid då
katalonierna i Spanien inte fick använda sitt eget språk.

“Han föddes i Katalonien, men han fick inte tala sitt språk –
katalanska. Inte förrän Francos död 1975 kunde språket återfödas i
samhället, och på 80-talet kom de första katalanska demokratiska
lagarna och förbudet att använda katalanskan avskaffades.”

Läs
blogginlägget

Sofia Mirjamsdotter, Mymlan,
journalist, berättar om sitt förflutna som språkpolis.

“Om vi sedan uttrycker oss lite skröpligt, via skriven text, genom
att tala med bruten svenska eller kanske hellre ritar en teckning,
för att det är det språk en behärskar, är ointressant så länge vi
kan delta i ett samtal.”

Läs
blogginlägget

Madelein Larsson Wollnik, Riksförbundet
Attention, bloggar om den nedbrytande makt ord och benämningar kan
ha.

“Jag som tror på ordets makt är övertygad om, ifall vi istället
bemötts med ord som var vinklade positivt redan från början, hade
samhället haft en helt annan syn på oss med diagnoser inom
neuropsykiatri och då kanske särskilt oss med ADHD.”

Läs blogginlägget

Roland Håkansson, Shia-bloggen, tog över
Madeleins stafettpinne och bloggar om de hinder en person med
hörselnedsättning kan möta.

“Presentationen var på engelska vilket jag var förberedd på, men
han pratade otydligt och svagt och det var därför svårt att
uppfatta. Inbjuden ambassadör somnade strax in att döma av ljudliga
snarkningar.”

Läs
blogginlägget

Torsten Bengtsson, specialpedagog och
författare, skriver om vikten av tidig lästräning – gärna med bra
skönlitteratur.

“En önskan är förstås att barnens föräldrar är aktiva redan från
tidig spädbarnsålder med rim, ramsor och sånger. Vidare med
pekböcker, sagor och berättelser. Tänk om alla föräldrar sedan
fortsatte att läsa böcker med sina barn i samma iver som de kör
till alla tänkbara träningar och matcher. Vilken läsande generation
vi skulle få!”

Läs blogginlägget  

Övriga bloggare som skrivit om Språk, makt och demokrati

Malins mamma berättar om dottern som har Downs
syndarom den språkträning.

“Du som har lärt dig att prata går ju inte runt och tänker på det
här. Orden bara hoppar ur munnen hela tiden. Men det kan vara bra
att veta att alla barn lär sig olika snabbt och att en del behöver
träna lite mer.”

Läs blogginlägget

Lasse Edfast skriver på Same Same but different
om möjligheterna och svårigheterna med ny teknik och
demokratiutövandet.

“Jag tycker att det är skolans ansvar att se till att eleverna får
denna kunskap, annars är det rika företagsledare med SEO-budget,
journalister samt en och annan naturbegåvning som lägger beslag på
internetdemokratin.”

Läs
blogginlägget

Hasse Boström på tidningen Dagen ansluter sig
till Mats Svegfors resonemang om journalistiken.

“Ofta har texterna påverkats av ämnena och blivit onödigt krångliga
och invecklade. Att skriva lättläst kräver lite extra
ansträngning.”

Läs
blogginlägget

Sofie Bergkvist, Ord och text, skriver om att
det kan svårt att lämna ifrån sig den makt skribenten kan ha över
läsaren.

“Med hjälp av orden och meningarna kan författaren känna sig smart
och överlägsen eftersom hen har kunskap som inte läsaren har. Det
blir viktigt för författaren att behålla den här kunskapen själv
och därmed behålla sin position gentemot läsaren.”

Läs blogginlägget 

Till Bloggstafettens egen sida

Att kunna läsa böcker är en kunskap som aldrig blir
omodern. Tvärtom är det en förutsättning för att också ta in annan
kunskap, utveckla fantasin och inlevelseförmågan. Jag är dessutom
övertygad att det är bristen på ord – och därmed svårigheter att
kunna kommunicera – som får knytnävarna att tala i stället.

Därför oroar det mig att läskunskapen och ordförståelsen är låg,
och minskar, bland många unga.

I PISA-studien, som presenterades i december 2010, visade det
sig att nästan en fjärdedel av pojkarna, som deltog i
undersökningen inte nådde den nivå som enligt Skolverket är
nödvändig för att kunna tillgodogöra sig också annan kunskap. Många
uppger dessutom att de aldrig läst en bok. Ännu värre är
att somliga “skryter” med att de aldrig läser!

Jag möter ibland argumentet att det finns många andra sätt att
“läsa” nuförtiden. Datorer, läsplattor och andra tekniska
innovationer gör att unga konsumerar text, kommunicerar och skriver
på ett annat sätt än tidigare generationer. Det stämmer säkert, men
att kunna läsa en bok mellan hårda pärmar är fortfarande lika
viktigt.

Grunden för bildning är att kunna läsa och skriva. Det finns
inga genvägar. Det är också en förutsättning för en levande
demokrati. Detta är inget som man kan lösa med en enkel
knapptryckning, utan något som vi dag för dag och generation för
generation måste arbeta med.

När boktryckarkonsten uppfanns i slutet på 1400-talet oroade sig
“de lärde” för att folk skulle glömma sina plikter och förlora sig
i böckernas värld! Att läsa är också förenat med glädje och lust.
Så låt dig förloras in i böckernas värld.

Lena Adelsohn Liljeroth (M),
Kulturminister

Det här blogginlägget ingår i Centrum
för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati.

Adressen till bloggstafetten är www.nyttcasinoutansvensklicens.us.com/bloggstafett

Det är ingen nyhet att den som har tillgång till
språket också har större möjligheter att utöva makt och inflytande
och påverka sin egen situation. Men vad innebär det här för
demokratin? Vilka konsekvenser får det att somliga behärskar
språket och andra halkar efter? Och kan vi hjälpa till att släppa
tanken fri med ett lättläst språk?

Den frågan vill vi belysa med hjälp av en rad skribenter med
skilda bakgrunder som alla skriver på samma tema. Vi har en
bloggstafett som pågår mellan den 15 april och 5 maj. Skribenterna
bloggar på sina egna sidor och vi länkar alla inlägg i
bloggstafetten till vår egen sida.



Jag kan utlova att vi kommer att få läsa intressanta bloggar om
språk, makt och demokrati av bl a Sveriges Radios VD Mats Svegfors,
Bokhora-bloggaren Johanna Karlsson, författaren och komikern Zinat
Pirzadeh och läsambassadören Johan Unenge plus många, många
fler.

Men först ut är kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som
inleder bloggstafetten nu på söndag!

Bror Tronbacke, direktör vid Centrum för lättläst

Riksdagskurs i att skriva lättläst

Jag uppskattade verkligen kursen.

Lärde mig en hel del trots att det bara var två timmar. Julia
Forssmed, Handläggare Kristdemokraternas riksdagskansli

Den 21 mars samlades ett 20-tal riksdagsledamöter

och tjänstemän över partigränserna för att få en snabbkurs

i att skriva lättläst av Lättläst-tjänsten vid Centrum för
lättläst.

Bakom initiativet stod riksdagsledamöterna Per Lodenius,

Centerpartiet, Emma Henriksson, Kristdemokraterna

och Elin Lundgren, Socialdemokraterna. Alla tre har tidigare

gått en kurs i att skriva lättläst svenska, och nu ville de

att fler skulle få ta del av vad de har fått lära sig.

Per inledde kursen med att säga att detta handlar om
demokrati

– att alla får tillgång till information. Det handlar därför

om alla människors tillgång till demokratin.



Under kursen fick deltagarna lära sig vad det kan innebära

att ha lässvårigheter, vad som kan göra en text svårläst

och hur man kan göra så att den blir enklare att läsa och
förstå.

De fick också jobba praktiskt med att bearbeta en faktatext

om påskharen till lättläst svenska.

Det var roligt att se deltagarnas kreativa lösningar genom

att arbeta med innehåll, språk och bilder. Det var tydligt

att frågan skapade engagemang, diskussionerna var livliga,

“Blir enkla texter verkligen helt korrekta? Synonymer bidrar

ju till nyanser och variation.” Men skratten var också många

– att skriva lätt är svårare än man tror. Även om det handlar

om en så banal sak som påskharen!



Vi på Centrum för lättläst hoppas att kursen påverkar deras

fortsatta skrivande, för vi är övertygade om att mer
demokratiska

och klokare beslut kan fattas i vår riksdag om
beslutsunderlagen

är begripliga för alla!

Ulla Bohman, chef Lättläst-tjänsten vid Centrum för
lättläst