Om lättläst-bloggen

Länge hette våra svenska fotbollshjältar mest
sådant som Svensson, Nordahl eller Edström. Bra spelare, säkert
envisa som synden. Utan en väldig ambition hamnar ingen spelare i
svenska landslaget. Men de var ändå alltid en del av det där goda
svenska kollektivet. Spelare som underordnade sig gruppen och
tränaren. Tillsammans kunde uträtta stordåd. Men det var sällan
någon som stack ut, som nådde upp till stjärnhimlen.

Vi fotbollsfans längtade efter något annat, något mer. Ute i
världen fanns underverk som Maradona, Beckham och  Ronaldo.
Världsvana, eleganta, tekniska. Spelare med lika stor stjärnglans
som egon. Och de körde Maserati och Ferrari istället för Saab
Turbo.

Då
klev en sällsynt bollbegåvad skånepåg från Rosengård i Malmö in på
planen. Vi fick till slut vårt kaxiga undantag. Nu serverades det
plötsligt en dubbel espresso istället för vårt vanliga bryggkaffe.
Först uppstod en tid av förvirring. Fick man ha så mycket attityd i
folkhemmet? Blev det inte för mycket av det vi längtat efter? En
främlingsfientlig politiker påstod till och med att hans attityd
var osvensk och därmed helt olämplig i ett svenskt landslag.

Men nu är ju Zlatan ingen främling. Grabben från förorten är
helt enkelt Sveriges bästa spelare någonsin. Han växte också upp
till en ansvarstagande lagkapten.

Men han kör förstås en Ferrari. Eller en Porsche om han skulle
ha lust med det.

Tom Weegar, webbansvarig på Centrum för lättläst

LL-förlagets lättlästa
Jag är Zlatan finns nu i vår bokhandel

Äntligen kan det bli lag på att bristande
tillgänglighet är en diskrimineringsgrund!

Arbetsmarknadsutskottet har i dag röstat ja till detta och sagt
som sin mening att regeringen bör “vidta åtgärder för att bristande
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning omfattas av
svensk diskrimineringslagstiftning och skyndsamt återkomma till
riksdagen med ett lagförslag”.

Nu är det oerhört viktigt att bristande tillgänglighet inte
begräsas bara till den fysiska miljön. Det är naturligtvis
angeläget att det finns ramper och möjlighet för personer med
fysiska funktionsnedsättning att få tillgång till allt.

Men det är minst lika viktigt att otillgänglig information också
är en diskrimineringsgrund. Att t ex de som behöver lättläst
information eller information i något annat format ska kunna få
det.

Jag vill påminna om att Hans Ytterberg i sin utredning Bortom
fagert tal – om bristande tillgänglighet som diskriminering inte
gjorde någon skillnad mellan fysisk miljö och information.

Bror Tronbacke, direktör för Centrum för lättläst

I mitt
jobb går jag på många olika slags möten. Vi pratar om intressanta
och viktiga saker. Meningen är att vi ska hjälpas åt för att lösa
problem. Och att vi ska förmedla olika saker till varandra. Oftast
förstår vi varann och gör oss förstådda. Nästan alltid anstränger
vi oss för att förstå varann och att göra oss förstådda.

Men det händer att jag hamnar på möten där någon avsiktligt
svänger sig med ord och formuleringar. Personen använder ovanliga
begrepp och fackuttryck, säger en sak, vänder runt på det sagda
några varv, vänder tillbaka igen, för att slutligen upprepa det
första, gärna med eftertryck.

Och jag sitter där och undrar vad personen egentligen ville ha
sagt. Varför personen använde flera minuter till att säga det här
som kunde uttryckts med en enda mening. Eller varför personen sa
precis samma sak som en annan just sagt. Bara på ett mycket
krångligare sätt.

Det brukar jag fundera på.

Fast det händer också att jag inte hinner fundera något
alls.  Att jag bara känner mig liten och obetydlig. Att jag
vill säga något, men inte hittar några ord alls. Att jag undrar vad
jag gör där. Att jag känner mig som en liten skolflicka igen.

Det händer också att jag försöker säga något. Men då snubblar
jag på orden. Hittar inga formuleringar. Känner mig oinsatt i
ämnet. Och ler lite generat efteråt. Och jag upplever att det inte
är någon som ser ut att lyssna så särskilt på mig.

Efteråt kan jag bli arg. Då vill jag bara säga ifrån: att det
här som du sa, det var faktiskt inte särskilt märkvärdigt. Jag
tänkte precis dina tankar. Jag visste precis det som du vet. Men
jag fick inte fram det. Jag fick inte till det. Och jag skämdes för
att jag inte fick till det. Men det är faktiskt inte så att jag vet
mindre än du.

Men det blir inte mina förslag som lyssnas på. Det är ingen som
nickar sådär medhållande när jag talar. Det blir inte mina idéer
som antas. Och jag går från mötet med en stunds osäkerhet som jag
inte kände innan jag kom dit.

Det är väldigt nyttigt att hamna på de här mötena ibland. De här
mötena där någon avsiktligt svänger sig med ord och
formuleringar.

Det här blir det sista inlägget i Centrum för lättlästs
bloggstafett på temat Språk, makt och demokrati.
Vi är alldeles överväldigade av alla inlägg vi fått in. 50
blogginlägg som på olika sätt berör demokrati och delaktighet!

För det är precis vad det här handlar om. Språk ger makt och
makt ger möjlighet att påverka och för att det ska kallas demokrati
ska alla ha möjlighet att påverka.

Det är därför Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till
nyheter, information och litteratur. Det är därför vi ger ut 8
SIDOR varje dag på webben, att lyssna på eller läsa. Det är därför
vi ger ut ett 30-tal böcker varje år, i olika genrer, för olika
slags läsare och utan att tumma på kvaliteten. Och därför hjälper
vi myndigheter, företag och andra att ta fram information som alla
kan ta till sig. Det låter så självklart. Men det är det inte. Vi
och andra argumenterar varje dag kring varför detta behövs.

Är inte det konstigt?

Camilla Batal, chef för marknad och
kommunikation på Centrum för lättläst

Zinat Pirzadeh, komiker, skådespelerska och
författare:

“Kära älskade svenska språk som känns lika nytt varje dag och varje
gång nya ord flyttar in. Många år av mitt liv har jag tillbringat i
Sverige, men utan att ta yttrandefriheten för given, ty där jag
växte upp kan kraftfulla ord som frihet och jämlikhet och rättvisa
kosta en ens liv.”

Läs blogginlägget

Lena Maria Nordstrand, Förlagschef på Nypon
förlag:

“Vi får inte skapa ett samhälle som innebär att barn riskerar att
hamna utanför redan i skolan, genom att de inte ens har glasögon
som gör att de ser vad som står på svarta tavlan, whiteboarden
eller smartboarden. Vi får inte skapa ett samhälle som gör det
svårt att ta till sig information och kunskap om man inte har att
inte har tillgång till olika dyrbara tekniska lösningar.”

Läs blogginlägget

Martin Lund, lärare, bloggar som Caligulas
konstaterande:

“När jag undersökt åttio år gammalt studiecirkelsmaterial från ABF
så har jag häpnat över den höga nivån. Statare och lantarbetare,
med enbart en bibel, en psalmbok och en postorderkatalog i hemmet,
skulle studera kommunal- och skattekunskap som får en
nutidsmänniska att baxna. Heavy shit. Men skulle arbetarna ta över
makten så krävdes kunskaperna att bygga ett värdigt
samhälle.”

Läs
blogginlägget  

Helena Dahlstrand, bokförläggare, författare,
musiker och regissör:

“Ett mer avancerat och nyanserat språkligt uttryck behöver inte
nödvändigtvis vara djupsinnigt eller ge omvälvande insikter. En
bästsäljare är kanske inte alls en bok som påverkar ditt liv i
någon större grad. Den berättelse som påverkar just dig starkt
kanske är en bok som bara läses av några hundra. Inget är givet men
alla dessa uttryck behövs för att det ska finnas ett urval och en
mångfald inom litteraturen.”

Läs blogginlägget

Maria Johansson, Förbundsordförande i
DHR:

“Lokalen man valt har stolta anor och långa traditioner. Men –
entrén är inte för alla, den ståtliga välkända trappan framför
byggnaden hänvisar vissa av sina besökare att ta en annan väg, om
hörnet, via en dörr som inte alltid är öppen. Den ståtliga trappan
utestänger, delar upp och sorterar. För mig blir budskapet dubbelt
och tyvärr arrangörens ställningstagande för mänskliga rättigheter
urvattnat. Jag väljer därför, i enlighet med DHRs principer för
vårt arbete för tillgänglighet och användbarhet, att avstå.”

Läs blogginlägget

Magda, lärare

Killarna avskydde att läsa. Verkligen avskydde. Jag läste högt i
stället. Vi läste Vampyren från Blackeberg (en lättläst version av
Låt den rätte komma in) och stämningen var samtidigt både vilsam
och förtätad i det lilla klassrummet. Högläsning är magiskt på det
viset och det fungerar lika bra med småbarn som med gymnasieelever.
En liten bit in i boken fick jag en rejäl förkylning och tappade
rösten…”

Läs
blogginlägget 

Kristina Alexanderson, chef för Internet i
skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur:

“Mina tankar far genast till de möjligheter som webben kan ge till
barn, unga, vuxna att använda det vidgade textbegreppet för att ta
del av information. Webben ger oss som skribent möjlighet att
använda flera olika medier för att förmedla mitt budskap, allt från
talsyntes till film, till ljudfiler till bilder.”

Läs blogginlägget

Helene Torvaldsdotter Dehring,
distriktsköterska och ledamot (m) kommunstyrelsen Karlstad
kommun:

“Som ett led i demokratifrågan lägger nu majoriteten i Karlstads
kommunstyrelse ett politiskt initiativ att Karlstad kommuns hemsida
ska bli certifierad som godkänd lättläst webb. De som arbetar med
texter ska gå utbildning i att skriva lättläst svenska samt att
nyheter ska vara aktuella på den lättlästa webben. Vi vill fördjupa
arbetet med lättläst. Målet är att Karlstad ska bli bäst i
tillgänglig lättläst information.”

Läs blogginlägget

Ola, Emmaboda bibliotek:

“‐ “Men varför går du inte till biblioteket i stället för att
snatta böcker”? frågar jag Miira under läsningen. “Det är gratis
hos oss”. Det är helt meningslöst att ställa frågor till fiktiva
romanfigurer och förvänta sig ett svar, men i alla fall, varför gör
hon inte det? Är biblioteket nedlagt i den fattiga stadsdelen där
hon bor? Eller har hon en föreställning om att biblioteket inte är
till för sådana som hon?”

Läs
blogginlägget

Thomas Olofsson, Kalmar bibliotek:

“Man skall icke förakta det lättsmälta. Det lättsmälta är ofta
behagligt, lätt och elegant. Här är det därför på sin plats att
nämna “Ockhams rakkniv” – en princip som enkelt uttryckt betyder
“krångla inte till saker i onödan”. En annan liknande tumregel är
“Kill your darlings” – en formulering som sannolikt William
Faulkner var den förste att använda. Det betyder att man inte skall
vara rädd för att ta bort bisatser eller andra litterära saker som
s.a.s. är i vägen – även om man själv tycker att de är fantastiskt
bra.”

Läs
blogginlägget 

Läs sammanfattning 1 

Läs sammanfattning 2 

Läs sammanfattning
3