Ge mig en kvart om dagen eller locka med läsupplevelser?

Om lättläst-bloggen

Vi skriver om lättläst, begriplighet och allas rätt
att ta del av böcker, nyheter och samhällsinformation.

Arkiv för tagg:
bibliotek

Ge mig en kvart om dagen eller locka med läsupplevelser?



Roligt eller nyttigt att läsa?

kvart_om_dagen_webbNär man ska uppmuntra till läsning, vad ska man då
trycka på, att det är roligt eller att det är nyttigt att läsa. Jag
har alltid förordat att man ska trycka på att det roligt, på
lärarforumet lektion.se presenterar jag mig med:  “är av den
bestämda uppfattningen att lästräning förutsätter läsglädje” (här
finns Forum för
lässvårigheter & ovana läsare på lektion.se)

Men i förra veckan läste jag en artikel i DN av Lotta Olsson, en
på alla sätt klok och förståndig skribent. Rubriken var: Sluta tala
om glädjen i att läsa. Den fick mig onekligen att stanna till.
Olsson skriver bland annat (
hela artikeln finns här)

“Men mer och mer börjar jag misstänka att vi tänker fel, vi som
försöker få andra att läsa. Vi försöker hitta den magiska boken som
ska få icke-läsarna att se ljuset. Det verkar ju inte gå alls. Vi
kanske hellre borde säga: skönlitteratur är viktigt, oavsett vad du
tycker. För du behöver läsa. Språk är makt. Kan du uttrycka dig väl
muntligt och skriftligt så kommer folk att respektera dig, och
genvägen till ett bra språk går genom skönlitteraturen.

Dessutom kommer du att klara skolan bättre, för du kommer att
läsa läxorna snabbare och få större förmåga att urskilja vad som är
viktigt i lärobokstexterna.

De flesta kan ju läsa, men är i grunden rätt ointresserade
numera när det finns mer lätt-tillgänglig underhållning.”

Detta låter ju riktigt rimligt.



Sedan drog jag mig till minnes hur man bedrev lästräning på
industriprogrammet i Hofors. Där fick eleverna läsa skönlitteratur
en kvart varje morgon. Resultatet var strålande, på tre terminer
förbättrade sig eleverna från att i genomsnitt ligga på värde tre i
läsförmåga till att ligga på värde sex.

Men som en elev sa: “Visst är det bra att vi gör det här, men inte
går jag till bokhandeln eller biblioteket för det”.Erik_120px_sepia_namn

Projektet hade skapat en god/bättre läsare, men inte en
entusiastisk. Vi som är tillräckligt gamla kanske kommer att tänka
på Arne Tammers “ge mig en kvart om dagen”.



Så vilket argument ska vi gå på med, att det är roligt eller
nyttigt att läsa? Oavsett vad vi väljer så behöver vi fortfarande
goda böcker (skönt för oss som jobbar på bokförlag).  Den
nyttiga lästräningen går lättare med spännande och engagerande
böcker, på samma sätt som den nyttiga löpträningen går lättare med
sköna och bekväma skor.

Erik Rågvik

”Vi har ingen slöjdsal och ingen slöjdlärare men alla elever har en egen borrmaskin”

Direktören för JB Education har uttalat sig om skolbibliotek.
Bakgrunden är att det visade sig att rätt många av JBs skolor inte
hade något skolbibliotek och eftersom man nuförtiden faktiskt måste
ha ett sådant, så tvingades Anders Hultin yttra sig.

Och det gjorde han ordentligt.

Han sade “att investera begränsade resurser i fysiska rum med
tryckta böcker … känns inte framtidsinriktat”.

Detta har han naturligtvis fått på käften ordentligt för, men
oftast utifrån att han leder en friskolekoncern som bara är ute
efter att tjäna pengar. Det må vara sant, men jag tror att han
faktiskt menar vad han säger. Jag tror att han menar att har
eleverna en dator med internetuppkoppling så har de vad de behöver.
Och det är ju egentligen ett större misstag än lite gammaldags
profithunger.



För det första så finns inte allt på internet.

För det andra så även om inte allt finns på internet så finns där
väldigt mycket. Så mycket att internet funkar bäst för att fördjupa
sina kunskaper i ämne som man redan kan en del om.

Jag kan tänka mig att en hel del av JB-skolornas elever missat
rätt avfart på informationsmotorvägen och svarar “kopiera från
Wikipedia” på frågan “vad innebär informationssökning och
källkritik för dig?”.



Erik_120px_sepia_namnOch börjar vi sedan prata om lästräning och få upp
läsförståelsen så blir den där datorn med internetuppkoppling ännu
mer otillräcklig. Lite som att hålla upp en glasspinne och säga att
det är dags för en rejäl brasa. För att få någon form av fason på
läsningen krävs det 5000 timmars läsning av gradvis mer krävande
texter.

Men det är klart om vi antar att alla elever är ena jävlar på
att läsa, kan det mesta i sina ämnen och har föräldrar som kan
fylla ut luckorna så funkar det bra med en dator och
internetuppkoppling. Om vi inte riktigt tror att det är så, så
behövs det ett skolbibliotek med bra innehåll och inte minst en
skolbibliotekarie.



Erik Rågvik

Fyra späckade bokmässedagar



Först: Utredning och debatt!

Läsombud även för unga!

Det är måndag och årets bokmässa är slut. Intrycken är många och
det tar troligen några veckor innan vi smält dem alla och hunnit
fundera på vad som händer nu. Det första och kanske största som
hände var på torsdag förmiddag då litteraturutredningen
presenterades. Det står inte så bra till med läsförståelsen i
Sverige. Det visste vi redan, men nu blev det ännu tydligare. Vi
vet ännu inget om vad utredningen får för konsekvenser. Läslyft och
Läsombud i förskolan var några av de förslag som nämndes upp av
Tomas Lidman, Litteraturutredningens ordförande.

Så här står det om förslaget
med Läsombud i förskolan

Biblioteken ointresserade av ointresserade läsare…?

Just nu debatteras litteraturutredningen i hela landet. I går
skrev DN om att Datorer och läsande
inte är motsatser
Frågan om skolbibliotek tas som vanligt upp
och journalisten utgår från att skolbibliotekarier inte arbetar med
att stimulera till läsning hos de som inte läser, citat Erik
Helmersson: “… är det inte alls givet att förslag som fler
skolbibliotekarier får unga att läsa mer. Risken är att man bara
når de redan frälsta”.

Det är intressant att man inom media tror att bibliotekarier är
helt ointresserade av ovana, ointresserade läsare, nysvenskar som
inte kommit igång med läsning eller de med funktionsnedsättning som
behöver extra hjälp att komma igång. Titta på Årets
skolbibliotek
och på skolbibliotek som till exempel Komvux
Södervärn och Polhemsskolan i Gävle som arbetar på
ett utmärkt sätt för att nå fram till nya läsare. Det finns förstås
många fler exempel. Varför inte göra ett reportage i DN från något
av dessa?

Men vi håller med om att läsning inte bara är litteratur. Visst
läser man också på en dator när man gör andra saker. Vi vet ju att
nyhetsläsning förbättrar läsförståelsen, både i papperstidning och
på dator. Och självklart är det en demokratifråga som behöver
lyftas ett snäpp högre i debatten, att 25 % av Sveriges befolkning
har svårt att läsa en vanlig dagstidning.

Det här är inte bara en uppgift för skolan utan det är en
folkbildningsfråga som påverkar i stort sett alla områden i
samhället. Inte minst gör Digidel ett viktigt arbete med att öka
datoranvändningen hos alla grupper i samhället. Vi från Centrum för
lättläst vet att de med lässvårigheter eller ovana läsare inte
självklart läser på en dator utan stöd från till exempel en
skolbibliotekarie. Det är inte alltid lättare att ta till sig
komplex skriftlig information bara för att den finns på en
skärm.

Händelser i monter B04:40

Men det hände mer på Bok&Bibliotek förstås. På torsdagen var
det full aktivitet i monter B04:40 med intressanta och spännande
diskussioner med såväl läsombud som lärare och bibliotekarier. Och
många andra, till exempel kom kulturministern på visit och kollade
särskilt in nya lättlästa Röda rummet.



Malin Elgborn pratar med kulturministern Lena
Adelsohn-Liljeroth

På torsdagen hade vi två seminarier/framträdanden

Zlatan och Strindberg − oss värstingar emellan

Författarna Cecilia Davidsson och Mats Wänblad har återberättat
verk av August Strindberg och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan
Ibrahimovic: min historia till lättläst. Med förlagschef Laura
Mendez Edkvist diskuterade de hur man behåller författarnas
personliga språk.

Se vår Strindbergsida

Biblioteksscenen: Bästa lättlästa bibliotek

På Biblioteksscenen fick vi förmånen att intervjua Mjölby
bibliotek, Bästa lättlästa bibliotek 2012, kring hur biblioteket
arbetat med lättläst litteratur, nyheter och information på ett
framgångsrikt sätt.

Läsambassadörer och montermingel…

Själva besökte vi bland annat seminariet med Johan Unenge som
pratade pojkars läsning. Han har ju fått en del kritik för att han
kritiserar bibliotekens arbete, bland annat i Kristianstadsbladet och på
vårt montermingel gick diskussionen vidare…

På torsdagen var det alltså mingel i montern :). Både bekanta
och obekanta ansikten dök upp. Tack alla ni som tog er tid att
komma förbi!

Fredagens scenframträdanden och seminarier:

Titanic, världskrig och EU – svåra ämnen på lätt svenska

Journalisten Bengt Fredrikson som har skrivit flera lättlästa
faktaböcker. Förläggaren Andreas Palmaer intervjuade honom om hans
senaste produktion.

Bloggstafetten på Biblioteksscenen

På Biblioteksscenen berättade vi om vår Bloggstafett från i
våras där vi fick in hela 50 bidrag på temat Språk, makt och
demokrati. Ann-Marie Körling, pedagog och författare, läste upp
sitt fina och tänkvärda bidrag.

Här
finns länkar alla 50 inlägg samlade

Ung scen – Hitta din väg

Författaren och journalisten Helena E Källgren, aktuell med
Hitta din väg, intervjuade polisen Wahab Akman, som slutade hänga
med det tuffaste gänget när han var 16 år.

Se en presentation av boken

Och slutligen var det lördag och söndag när vi fick många läsare
på besök i montern, då allmänheten släpptes in på mässan.

Lördag och söndagens aktiviteter

Paneldebatt: Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i
skolan?

På lördagen deltog Malin Elgborn från oss i paneldebatten “Hur
kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan” (Elib var
arrangör). Med i debatten var också, Ann Britt Dahl, chef
Mediapoolen i Skövde, Kalle Güettler, lärare, bibliotekarie,
författare, Mikael Kowalski, medie- och filmpedagog, Göteborg.
Samtalsledare var Anna Maria Höglund

Vi diskuterade om att det är bra att det finns många olika sätt
att läsa en text. Det ökar möjligheterna för de som inte kan eller
vill läsa en bok. Vi var överens om att det är bra att teknik
underlättar läsandet, men det är just läsandet som står i centrum,
att ha möjligheten till en läsupplevelse. För att rätt bok i rätt
form ska kunna hitta till rätt person så behövs duktiga lärare och
skolbibliotekarier och ett brett utbud av böcker i olika
former.



Glada läsare av vår lättlästa version

Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk
fotboll?

På söndagen ordnade vi också ett mycket välbesökt framträdande
på Biblioteks- och berättarscenen: Har Zlatan gjort mer för
läsfrämjandet än för svensk fotboll? David Lagercrantz, som skrivit
“Jag är Zlatan Ibrahimovic” berättade om arbetet med boken, om de
nya läsarna den givit samt om LL-förlagets aktuella bearbetning av
boken.

Vi har säkert glömt något som vi borde ha tagit upp. Kommentera
gärna det här inlägget och maila oss saker som du tycker varit
viktiga, roliga, intressanta, tankeväckande, spännande eller rent
av fantastiska under Bok&Bibliotek 2012! Vi blir glada för din
respons.

Till sist: Litteraturutredningens text om läsombud i
förskolan

Centrum for
lättläst har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet med
över 5 000 läsombud runt om i Sverige. Dessa läsombud finns
framförallt på äldreboenden och gruppbostäder för personer med
funktionsnedsättning. Erfarenheterna från Centrum för lättläst är
att detta är en verksamhet som med relativt små ekonomiska resurser
kan ge goda resultat. Skolverket torde kunna använda sig av den
kunskap som finns på Centrum för lättläst om rekrytering,
utbildning och nätverksbyggande. Centrum för lättlästs läsombud är
organiserade i regionala nätverk och i ett nationellt nätverk.
Utbildning av läsombuden sker genom att Centrum för lättläst har
köpt tjänsten från studieförbund.

Vi föreslår mot denna bakgrund att Skolverket får i uppdrag att,
i samråd med folkbiblioteken och Centrum för lättläst, initiera en
försöksverksamhet med läsombud på förskolor i valda regioner. Om
denna försöksverksamhet visar sig vara framgångsrik bör systemet
med läsombud utvidgas till hela landet.”

Camilla Batal, marknads- och kommunikationsansvarig

Är biblioteket och bibliotekarierna lösningen?

Läsförståelsen går ner bland unga i hela Europa.
Jag ska inte ge mig på analysen av vad som ligger bakom, vad som är
problemet. Men jag tänker att biblioteken – både folk- och
skolbibliotek – kan vara en del av lösningen. Åtminstone det slags
bibliotek och de slags bibliotekarier jag ser framför mig när jag
tänker bibliotek. Inte den bild som alltid kommer upp när media
tänker bibliotek, eller läsambassadörer för den delen.

Det senare sortens bibliotek tror jag inte alls är en del av
lösningen. Biblioteket som har öppet vissa tider och har
bibliotekarier som mest sitter och väntar på att besökarna ska
komma. Men helst vill de inte ha så många besökare för de vill ju
ägna all sin tid till att bygga databaser och katalogisera.

Något litet bokprat kan de väl i bästa fall hinna med, men då
pratar de om sina favoritböcker och vänder sig till de redan
frälsta läsarna. Och biblioteket som lokal är ett rum med böcker,
varken mer eller mindre. Dit man får komma och låna om man vill.
Men vi tvingar ingen, resonerar bibliotekarierna, vill man inte så
vill man inte. “Vi har allt att erbjuda men vad ska vi göra om
ingen vill komma?”

Men de bibliotek och bibliotekarier som jag och vi andra från
Centrum för lättläst möter dagligen, de borde kunna vara en del av
lösningen. De här biblioteken som ser som sin främsta uppgift att
nå fram till läsare som inte är så intresserade av att läsa. Eller
till läsare som inte kan läsa så bra. Eller till läsare som kommer
från ett annat land och inte brukar läsa så ofta på svenska. Eller
till läsare som inte har förmågan att läsa alls, utan behöver någon
som läser högt för dem.

De bibliotek som ser det som sin främsta uppgift att nå fram
till alla de här läsarna, och som ser dem som just läsare. De
bibliotekarier som triggas av att hitta på olika sätt att nå fram
till de här läsarna, genom att vara där läsarna är, där människorna
är. Bibliotekarier som är kreativa för att verkligen nå fram, nå
ut. Och som ser själva biblioteket, lokalen, bara som ett medel för
att nå målet. Det kan absolut vara ett rum med böcker. Men det
handlar framför allt om något som man inte kan ta på. Nämligen
förmågan och viljan att möta läsarna, möta människorna.

För oss på Centrum för lättläst är det här en demokratifråga,
att alla ska ha rätt till nyheter, information och litteratur. Och
det tycker vi är den viktigaste uppgiften som biblioteken har: De
bidrar till att säkra en fri och öppen tillgång till information
för alla – och då menar vi alla. Det är de bibliotekarierna som vi
på Centrum för lättläst ofta möter, de som ser det här som sin
viktigaste roll. Undrar om vi träffar undantagen eller om media och
många av de andra som beskriver biblioteken har fel bild. Vad tror
du?

Läs även Johan Unenges
debattinlägg som mitt blogginlägg refererar till

Och Lilla
Skolbiblioteksbloggen som svarar på läsambassadörens
inlägg

Utlåningen av lättläst ökar hos många – vad har hänt?

När vi
träffar bibliotek eller pratar med er på sociala medier, så hörs
det tydligt att många lyckats öka utlåningen av lättläst litteratur
för vuxna. På Bibliotek Sundbyberg med över 20% och i
Borlänge med 16% som exempel
. Det är förstås positivt att
höra att läsarna hittar fram till de lättlästa böckerna. Och kanske
att våra ansträngningar de senaste åren har givit resultat. Vi har
rest runt i länen och pratat om att nya målgrupper behöver lättläst
och om hur biblioteken kan nå ut bredare till alla läsare som kan
behöva lättläst litteratur.

Men hemligheten är väl gissningsvis att det är ni bibliotek som
arbetar mer aktivt med lättläst. Vi vet ju att lättlästa böcker
inte lånar ut sig själva i samma utsträckning som annan litteratur.
Det krävs mer av er bibliotekarier för att nå fram och nå ut med
lättläst – aktiviteter på biblioteken eller kanske främst utanför
biblioteken.  

Bidra gärna med goda exempel!

Just nu uppdaterar vi vår bibliotekswebb utifrån en undersökning
vi genomfört där vi bland annat ställt frågan vad man efterfrågar
från bibliotekshåll. Goda exempel svarar många! Man vill alltså
läsa om andra bibliotek runt om i landet som gjort saker för att nå
fram med lättläst och därför ska vi fylla på vår bank tänker vi.
Men det kan vi förstås inte göra utan er hjälp. Så vi hoppas ni
vill höra av er till oss och berätta: Om vilka aktiviteter ni gjort
och vilka resultat de givit. Vi kommer att lyfta alla bibliotek som
svarar på vår webb. Det kan hända att vi ringer och intervjuar er
om vi vill veta mer. Statistik är vi också intresserade av – har
utlåningen ökat när ni genomfört aktiviteterna?

Det här är så viktigt att vi vill ge bort en bok till
alla som svarar före 15 mars
, så ring eller maila oss
nu!

Tackar på förhand gör

Camilla Batal