Den här veckan kom ett

TT-telegram till 8 SIDORs

redaktion som vi behövde

bearbeta lite extra.

Det handlade om flickan

Haddile i Malmö som inte

längre ska utvisas.

“Om det kan fastställas

vilka som är Haddiles biologiska föräldrar

ska socialtjänsten också utreda

om de har möjlighet och förmåga

att ta hand om henne och om det är

förenligt med utlänningslagstiftningen

och barnkonventionen att hon utvisas

till Algeriet”, skrev TT.

Senare kom ett nytt telegram

med en korrändring.

Nu har de förstått att deras

text är omöjlig att läsa, tänkte jag.

Men nej, ändringen handlade

om ett stavfel.

Det är inte är så konstigt

om det smyger sig in stavfel

i en mening på 39 ord.

Det kan smyga sig in både

syftningsfel och faktafel,

det är lätt att gömma sig bakom ord.

Det var inte första gången den här

veckan jag fick ändra väldigt mycket

i ett TT-telegram.

Det gör vi på 8 SIDOR varje dag.

TT vänder sig förstås inte till läsovana

personer. Men jag tror inte att någon

som öppnar tidningen på morgonen

vill få en så omöjlig mening till frukost.

Inte jag i alla fall.

Så här skrev jag i 8 SIDOR:

“Domstolen säger att Migrationsverket

gjorde fel. Sverige ska inte utvisa ett

barn som föräldrarna kanske inte

kan ta hand om, säger domstolen.”

Vi har kräsna läsare som inte

vill att vi gömmer oss bakom ord.

Det känns bra.

Agnes Sauter är reporter på 8 SIDOR och blir arg när det känns
som att myndigheter inte vill att man ska förstå vad de menar.

Här vill jag skriva några glada, kloka ord om kommuner som
tänker på sina invånare. På alla sina invånare. På alla som kan
vara intresserade av vad som händer i kommunen. Det handlar om att
arbeta fram lättläst information på sin webbsida.

Tillgänglig information för delaktighet

Temat för Lättläst-dagarna 2012 var att tillgänglig information
är viktig för människans möjlighet att vara delaktig i sitt
samhälle. Begriplighet är en integrationsfråga. Den som inte kan ta
del av information, får också svårt att vara delaktig.

Lättläst information på en kommuns webbsida är ett sätt att
lägga grunden till en sådan delaktighet. Det är också en fråga om
att ge service till kommunens alla medborgare och att visa att alla
är lika viktiga.

Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning har svårt att ta
till sig all information ur texter i en vanlig dagstidning. Därför
behöver kommun- och samhällsinformation vara extra tydlig. Hela 7-8
% har sådana lässvårigheter att en lättläst text är deras enda
möjlighet att ta till sig skriftlig information. Men varje
tillfälle då en av dessa personer faktiskt läser och förstår texten
får personen värdefull lästräning. Läsning är ofta vägen in i
samhället. Lästräning behövs under hela livet.

Kvalitet granskas i
text,

innehåll, form och bild

En tredjedel av landets kommuner har idag information på
lättläst svenska på sin webbplats. Sedan förra veckan finns det sex
kommuner i Sverige som har gått steget längre, och har en
certifierad lättläst webbplats. Vi gratulerar och välkomnar Växjö
kommun! Sedan tidigare är Borås kommun, Forshaga kommun, Piteå
kommun, Vellinge kommun och Boden kommun certifierade.

Växjö kommun:

http://www.vaxjo.se/lattlast 

Borås kommun

http://www.boras.se/lattlast 

Forshaga kommun

http://www.forshaga.se/lattlast 

Piteå kommun

http://www.pitea.se/lattlast 

Vellinge kommun

http://vellinge.se/lattlast 

Boden kommun

http://boden.se/lattlast 

Att certifiera var självklart

Att certifiera var självklart, säger Henrik Nilsson,
kommunikationschef på Växjö kommun, som motiverar detta med att
kommunens medborgare alltid ska få kvalitet i sina kontakter med
kommunen.

FOTO: Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun, har
mottagit beviset för certifiering av Ulla Bohman, chef för
Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst.

För personliga kontakter och telefon har Växjö kommun skapat ett
kontaktcenter med en nybyggd reception och en tydlig väg in där
alla kan få svar på sina frågor. På samma sätt tänker man med den
information som skrivs på webbsidan – den ska vara tillgänglig och
begriplig för alla.

Växjö kommuns lättlästa webbplats finns på www.vaxjo.se/lattlast.

Så här skriver Växjö kommun mer om varför man valde att certifiera
sin webbplats:

Läs deras skäl

Certifieringen för Lättläst webb är en kvalitetsstämpel. I
certifieringsarbetet ingår kvalitetsgranskning av text, innehåll,
form och bild utifrån kriterier för lättläst information. En kommun
eller ett företag som certifierar sin webbplats får bland annat
rådgivning, rabatt på textbearbetningar och en föreläsning som
handlar om förståelsen för lättläst, där alla medarbetare kan
medverka.

– Växjö är en kommun som visar i handling att man vill vara en
kommun tillgänglig för alla, och är därför ett föredöme för andra,
säger Ulla Bohman, vår chef för Lättläst-tjänsten.

Det är en av de saker som gör mig glad idag.

Att tänka rätt är stort.

Att tänka fritt är större.

Men att tänka lätt är kanske det viktigaste?

Då kan fler tänka tillsammans

Tänk lätt. Skriv lätt.

Då kan fler vara med.

Det största sker när fler kan vara med!

Linda Åslund

Först: Utredning och debatt!

Läsombud även för unga!

Det är måndag och årets bokmässa är slut. Intrycken är många och
det tar troligen några veckor innan vi smält dem alla och hunnit
fundera på vad som händer nu. Det första och kanske största som
hände var på torsdag förmiddag då litteraturutredningen
presenterades. Det står inte så bra till med läsförståelsen i
Sverige. Det visste vi redan, men nu blev det ännu tydligare. Vi
vet ännu inget om vad utredningen får för konsekvenser. Läslyft och
Läsombud i förskolan var några av de förslag som nämndes upp av
Tomas Lidman, Litteraturutredningens ordförande.

Så här står det om förslaget
med Läsombud i förskolan

Biblioteken ointresserade av ointresserade läsare…?

Just nu debatteras litteraturutredningen i hela landet. I går
skrev DN om att Datorer och läsande
inte är motsatser Frågan om skolbibliotek tas som vanligt upp
och journalisten utgår från att skolbibliotekarier inte arbetar med
att stimulera till läsning hos de som inte läser, citat Erik
Helmersson: “… är det inte alls givet att förslag som fler
skolbibliotekarier får unga att läsa mer. Risken är att man bara
når de redan frälsta”.

Det är intressant att man inom media tror att bibliotekarier är
helt ointresserade av ovana, ointresserade läsare, nysvenskar som
inte kommit igång med läsning eller de med funktionsnedsättning som
behöver extra hjälp att komma igång. Titta på Årets
skolbibliotek och på skolbibliotek som till exempel Komvux
Södervärn och Polhemsskolan i Gävle som arbetar på
ett utmärkt sätt för att nå fram till nya läsare. Det finns förstås
många fler exempel. Varför inte göra ett reportage i DN från något
av dessa?

Men vi håller med om att läsning inte bara är litteratur. Visst
läser man också på en dator när man gör andra saker. Vi vet ju att
nyhetsläsning förbättrar läsförståelsen, både i papperstidning och
på dator. Och självklart är det en demokratifråga som behöver
lyftas ett snäpp högre i debatten, att 25 % av Sveriges befolkning
har svårt att läsa en vanlig dagstidning.

Det här är inte bara en uppgift för skolan utan det är en
folkbildningsfråga som påverkar i stort sett alla områden i
samhället. Inte minst gör Digidel ett viktigt arbete med att öka
datoranvändningen hos alla grupper i samhället. Vi från Centrum för
lättläst vet att de med lässvårigheter eller ovana läsare inte
självklart läser på en dator utan stöd från till exempel en
skolbibliotekarie. Det är inte alltid lättare att ta till sig
komplex skriftlig information bara för att den finns på en
skärm.

Händelser i monter B04:40

Men det hände mer på Bok&Bibliotek förstås. På torsdagen var
det full aktivitet i monter B04:40 med intressanta och spännande
diskussioner med såväl läsombud som lärare och bibliotekarier. Och
många andra, till exempel kom kulturministern på visit och kollade
särskilt in nya lättlästa Röda rummet.

Malin Elgborn pratar med kulturministern Lena
Adelsohn-Liljeroth

På torsdagen hade vi två seminarier/framträdanden

Zlatan och Strindberg − oss värstingar emellan

Författarna Cecilia Davidsson och Mats Wänblad har återberättat
verk av August Strindberg och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan
Ibrahimovic: min historia till lättläst. Med förlagschef Laura
Mendez Edkvist diskuterade de hur man behåller författarnas
personliga språk.

Se vår Strindbergsida

Biblioteksscenen: Bästa lättlästa bibliotek

På Biblioteksscenen fick vi förmånen att intervjua Mjölby
bibliotek, Bästa lättlästa bibliotek 2012, kring hur biblioteket
arbetat med lättläst litteratur, nyheter och information på ett
framgångsrikt sätt.

Läsambassadörer och montermingel…

Själva besökte vi bland annat seminariet med Johan Unenge som
pratade pojkars läsning. Han har ju fått en del kritik för att han
kritiserar bibliotekens arbete, bland annat i Kristianstadsbladet och på
vårt montermingel gick diskussionen vidare…

På torsdagen var det alltså mingel i montern :). Både bekanta
och obekanta ansikten dök upp. Tack alla ni som tog er tid att
komma förbi!

Fredagens scenframträdanden och seminarier:

Titanic, världskrig och EU – svåra ämnen på lätt svenska

Journalisten Bengt Fredrikson som har skrivit flera lättlästa
faktaböcker. Förläggaren Andreas Palmaer intervjuade honom om hans
senaste produktion.

Bloggstafetten på Biblioteksscenen

På Biblioteksscenen berättade vi om vår Bloggstafett från i
våras där vi fick in hela 50 bidrag på temat Språk, makt och
demokrati. Ann-Marie Körling, pedagog och författare, läste upp
sitt fina och tänkvärda bidrag.

Här
finns länkar alla 50 inlägg samlade

Ung scen – Hitta din väg

Författaren och journalisten Helena E Källgren, aktuell med
Hitta din väg, intervjuade polisen Wahab Akman, som slutade hänga
med det tuffaste gänget när han var 16 år.

Se en presentation av boken

Och slutligen var det lördag och söndag när vi fick många läsare
på besök i montern, då allmänheten släpptes in på mässan.

Lördag och söndagens aktiviteter

Paneldebatt: Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i
skolan?

På lördagen deltog Malin Elgborn från oss i paneldebatten “Hur
kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan” (Elib var
arrangör). Med i debatten var också, Ann Britt Dahl, chef
Mediapoolen i Skövde, Kalle Güettler, lärare, bibliotekarie,
författare, Mikael Kowalski, medie- och filmpedagog, Göteborg.
Samtalsledare var Anna Maria Höglund

Vi diskuterade om att det är bra att det finns många olika sätt
att läsa en text. Det ökar möjligheterna för de som inte kan eller
vill läsa en bok. Vi var överens om att det är bra att teknik
underlättar läsandet, men det är just läsandet som står i centrum,
att ha möjligheten till en läsupplevelse. För att rätt bok i rätt
form ska kunna hitta till rätt person så behövs duktiga lärare och
skolbibliotekarier och ett brett utbud av böcker i olika
former.

Glada läsare av vår lättlästa version

Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk
fotboll?

På söndagen ordnade vi också ett mycket välbesökt framträdande
på Biblioteks- och berättarscenen: Har Zlatan gjort mer för
läsfrämjandet än för svensk fotboll? David Lagercrantz, som skrivit
“Jag är Zlatan Ibrahimovic” berättade om arbetet med boken, om de
nya läsarna den givit samt om LL-förlagets aktuella bearbetning av
boken.

Vi har säkert glömt något som vi borde ha tagit upp. Kommentera
gärna det här inlägget och maila oss saker som du tycker varit
viktiga, roliga, intressanta, tankeväckande, spännande eller rent
av fantastiska under Bok&Bibliotek 2012! Vi blir glada för din
respons.

Till sist: Litteraturutredningens text om läsombud i
förskolan

“Centrum for
lättläst har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet med
över 5 000 läsombud runt om i Sverige. Dessa läsombud finns
framförallt på äldreboenden och gruppbostäder för personer med
funktionsnedsättning. Erfarenheterna från Centrum för lättläst är
att detta är en verksamhet som med relativt små ekonomiska resurser
kan ge goda resultat. Skolverket torde kunna använda sig av den
kunskap som finns på Centrum för lättläst om rekrytering,
utbildning och nätverksbyggande. Centrum för lättlästs läsombud är
organiserade i regionala nätverk och i ett nationellt nätverk.
Utbildning av läsombuden sker genom att Centrum för lättläst har
köpt tjänsten från studieförbund.

Vi föreslår mot denna bakgrund att Skolverket får i uppdrag att,
i samråd med folkbiblioteken och Centrum för lättläst, initiera en
försöksverksamhet med läsombud på förskolor i valda regioner. Om
denna försöksverksamhet visar sig vara framgångsrik bör systemet
med läsombud utvidgas till hela landet.”

Camilla Batal, marknads- och kommunikationsansvarig