Skolbibliotek i Kungsbacka

“När man förstår vad de andra kan, går det lätt att
samarbeta”

Det är många kommuner och enskilda skolor som just nu arbetar hårt
med att utveckla sitt skolbibliotek. En av dem är Kungsbacka
kommun. Katarina Johansson arbetar här som
utvecklingsledare inom förvaltningen för förskola och
grundskola. Hon har ett förflutet som rektor och som chef
för Specialpedagogiskt Centrum. Just nu har hon i uppdrag att
arbeta med kulturfrågor och skolbibliotek är en del av det
arbetet.

En skolbiblioteksplan

En plan för skolbiblioteken har tagits fram och ska snart läggas
fram för fullmäktige. Här använder man sig av Skolverkets
definition av ett skolbibliotek där man har med behovet av
kompetent personal. Man lyfter barn i behov av särskilt
stöd och paragraf 8 och 9 i bibliotekslagen och klargör vad som kan
menas med “medier”. Planen ska bland annat fungera som stöd för den
enskilda rektorn.

Obligatorisk utbildning

Det verkar finnas ett starkt engagemang för skolbibliotek i
Kungsbacka, vad beror det på? Förvaltningschefen och
ledningsgruppen för skolförvaltningen i Kungsbacka är insatta och
engagerade i skolbiblioteksfrågan. Det är en viktig faktor. Bland
annat har det beslutat att alla som arbetar i
skolbiblioteken ska gå en obligatorisk kurs som anordnas av
Bibliotekshögskolan i Borås. Skolförvaltningen betalar kursen. Vid
det första och sista tillfället deltar också alla
rektorer.

– Rektorer har väldigt mycket att hålla reda på, det här är ett
sätt att hjälpa dem, säger Katarina, alla förstår inte sin roll
från början, men med stöd ser de vad som behövs och hur de kan
utveckla sitt bibliotek.

Kursen kan ge 7,5 högskolepoäng, men för dem som inte vill tentera
går det bra att få ett intyg på att man har gått kursen. En stor
del av kurslitteraturen handlar om informationssökning och
informationsvärdering, just det som lyfts i läroplanen och som
skolbibliotekarier ofta får hjälpa till med. Biblioteket är
inte ett rum med böcker, det är så mycket mer. Just den
här förändrade synen på skolbiblioteket till en resurs i centrum av
undervisningen är en del av det Katarina arbetar med.

Var kan man börja?

Vad ska en rektor göra med sitt kanske inte fullt så utvecklade
skolbibliotek? När man ska börja utveckla sitt
skolbibliotek ska man satsa på kompetensutveckling, tycker
Katarina. Den där läraren som länge har haft hand om biblioteket
som en del i sin tjänst. Ge den läraren mer kunskap att bidra till
utvecklingen av biblioteket. Samarbeta med it-pedagogerna, ta med
dem i processen. När det blir en vakans i ett arbetslag kan man
fundera på om nästa lärare man anställer ska vara en
bibliotekarie.

Samarbeten ger mer

Katarina återkommer hela tiden till samarbete. För henne är det
självklart att folkbibliotek, skolbibliotek,
kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen har gemensamma
målgrupper. Två bibliotekarier från folkbiblioteket har
till exempel varit med att ta fram skolbiblioteksplanen. Men också
i det vardagliga arbetet. Ett fåtal skolor i Kungsbacka har sitt
skolbibliotek i folkbiblioteket. Skolan och biblioteket delar på
kostnaderna. När lärare förstår vad en bibliotekarie kan och när
bibliotekarier förstår vad lärare kan och vilka speciella dokument
som styr skolbiblioteksverksamheten så brukar samarbetet fungera
väldigt bra.

Modeller för framtiden

I Kungsbacka planeras för två nya skolor som också ska fungera
som modellskolor för hur man kan arrangera sitt skolbibliotek.
“Biblioteket i Säro skola kommer att ligga centralt i
huset. Det är inte slumpmässigt placerat utan det skall ses som en
markering av hur vi ser på biblioteksverksamheten som ett centrum
och ett nav i skolan”, står det bland annat att läsa i
planen för en av de nya skolorna. Att ha biblioteket i centrum är
ett nytt sätt att tänka för många, men det visar sig också vara ett
effektivt och kreativt sätt att arbeta.