Böckernas placering

På vuxenavdelningen på Hornstulls bibliotek har
lättlästa böcker ända tills helt nyligen, på traditionellt
vis, stått intill storstilsböckerna och talböckerna (kassettböcker,
cd-böcker och Daisy-skivor). Men sedan ett halvår delar LL-böckerna
utrymme på bästa paradhyllan med “senaste nytt” och “1-veckaslån”,
de nya böckerna med meterlånga reservationsköer. Det är den hyllan
som man ser först av alla, om man går in på vuxenavdelningen.



Barn- och ungdomsavdelningen är uppdelad i
skönlitteratur och fackböcker. Skönlitteraturen är sedan sorterad i
ålderskategorier. Det finns pekböcker, bilderböcker, kapitelböcker
för lågstadiet och för mellan- och högstadiet, om man nu ska
använda skoltermerna. Det finns också en avdelning för unga vuxna.
Plus åtskilliga under- och sidoavdelningar.



En avdelning under kapitelböcker för de yngre
(lågstadie-) barnen, heter hos oss Börja Läsa. Det är, precis som
namnet antyder, böcker för dem som just har lärt sig läsa. Eller
som håller på som bäst. Ett stadium i allas liv, när man har behov
av lättlästa böcker! De står samlade på en hylla för sig och de är
markerade med en blå prick längst ner på bokryggen. Det är inget
problem med det. När skolklasserna kommer på biblioteksbesök
flockas åk 1 och 2 och delar av åk 3 runt den hyllan. Det är en
fröjd att kunna läsa en riktig bok alldeles själv. En riktig bok är
ingen bilderbok. Den har mer text än bilder, även om bokstäverna är
stora som tumnageln. Men boken är inte småbarnsligt jättestor, utan
en behändig bok att låna själv med det egna lånekortet. En
skolbarnsbok!



De som i mellanstadiet och ända upp i tonåren har problem
med läsningen, går naturligtvis inte till Börja
Läsa-hyllan och lånar “Palle i simhallen” även om den är
jätterolig. Det vore grymt skämmigt. Vi har istället sorterat in de
lättlästa böckerna för lite äldre barn och ungdomar bland de övriga
för den åldersgruppen – men med en lite blå prick på
bokryggen.



På barnavdelningen finns det också en LL-hylla i
det omedelbara blickfånget. Men det har inte alltid varit så. Den
skapades för drygt ett halvår sen. Innan dess var alla LL-böckerna
integrerade i det övriga bokbeståndet. Det var ingen stor fråga för
oss, men allt emellanåt kom den upp till diskussion. Oftast på
direkt förfrågan av någon lärare eller förälder, sällan från barnen
själva. Och det var det vi tog fasta på. Vi uppfattade det som att
barnen inte själva ville bli utpekade med sina lässvårigheter, att
de skulle hänvisas till en speciell bokhylla som omedelbart skulle
få en töntstämpel på sig. Vi har ändrat oss lite på den punkten.
För många är det en stor hjälp att ha böckerna samlade, och de
tycker inte alls det känns töntigt!



Så nu har vi dubbletter av många LL-böcker; det
står ett exemplar integrerat i det övriga beståndet (med blå prick,
se ovan) och ett exemplar på LL-hyllan. Både låntagarna och vi i
personalen gillar den modellen.