“In
Sweden, less than 1 per cent of the population is illiterate and 25
per cent have reading problems.”

“That is very good”

Vi har besök från Adriana från Mexico. Adriana jobbar med
tillgänglighetsfrågor för personer med funktionsnedsättning och vi
berättar för henne om hur det ser ut med lässvårigheter i Sverige.
För henne är siffran 25 procent en ganska bra siffra. “Jasså, inte
fler?”

Det är få som är analfabeter i Sverige idag, som inte kan läsa
över huvud taget. Men det finns en annan form av analfabetism –
funktionell analfabetism. På wikipedia beskrivs funktionell
analfabetism som läs- och skrivförmågor som är otillräckliga “för
att klara vardagen och anställningsuppgifter som kräver
läskunskaper som överstiger en grundläggande nivå”. Det jämförs med
att kunna läsa och skriva ungefär som en mellanstadieelev. Det
räcker alltså inte med att ha knäckt läskoden, man måste ha en
välutvecklad läsförmåga för att klara sig i vardagen, och för att
vara delaktig i samhället.

Studien IALS, som visade att en fjärdedel av Sveriges vuxna
befolkning inte når upp till grundskolans krav på läsförmåga,
genomfördes 1996. Det är nu 17 år sedan. Hur står sig den siffran
idag, kan man fråga sig? Tyvärr har ingen lika omfattande studie
gjorts sedan dess. Däremot får vi ständigt rapporter om problem med
bristande läsförmåga. Undersökningar på svenska elever visar att
läsförmågan har blivit sämre, 17 procent av 15-åringarna klarar
inte godkänt i läsförståelse i senaste PISA. Lärare på högskolan
berättar om omfattande problemen med studenter som inte kan läsa
och skriva ordentligt  – läs artikel i Lundagård.
Dessutom visade en EU-rapport  i höstas att 75
miljoner vuxna européer saknar grundläggande läs- och
skrivfärdigheter.

Det behövs färska siffror om hur det egentligen står till med
läs- och skrivförmågan bland vuxna idag. Därför är vi mycket glada
över att ny stor läsundersökning om vuxnas läsförmåga presenteras i
höst. PIAAC  är en
internationell undersökning om läs- och räknekunskaper som tittar
på hur vuxna individer använder sina kunskaper i vardagen, hur man
söker information eller löser problem med hjälp av en dator. I
Sverige ingår 10 000 personer i undersökningen.

Vad vi kan vänta oss för resultat är svårt att säga. Är det
fortfarande en fjärdedel som har svårigheter med läsningen? Eller
är det bättre nu? En sak kan vi i alla fall konstatera. Oavsett om
det är 25 procent, 15 procent eller 5 procent som inte når upp till
kraven för grundläggande läsförmåga är det ändå för många. Vi har
nolltolerans när det gäller bristande läsförmåga. Ingen ska behöva
stå utanför bara för att texter är för svåra. Punkt.

Karin Husberg, Lättläst-tjänsten