Våra målgrupper

Den nya PIAAC-studien stärker behovet av enklare texter. Den
visar att drygt 13 procent av Sveriges vuxna befolkning, eller
cirka 800 000 personer, har en läskompetens som innebär att de har
ett uttalat behov av mer lättillgängliga texter.

Samtidigt förändras samhället i en riktning där läsförmågan blir
allt viktigare. Allt fler saker blir svåra att klara av för den som
är en svag läsare. Det kan gälla valen kring pension, elbolag och
annat. I skolan blir det alltmer självständigt arbete, vilket
ofta kräver att eleven skata sig genom långa texter.

En självklar målgrupp för lättlästa texter är läsare med olika
funktionsnedsättningar som medför nedsatt läsförmåga. Men det finns
även andra målgrupper utan funktionshinder – ovana läsare och
personer med svenska som andraspråk. Vi har nedan tagit upp de
viktigaste och största grupperna som kan ha behov av lättläst.

Beskrivningen och förslagen utgår från vår referensgrupps
diskussioner och förslag. Naturligtvis finns det fler målgrupper.
Vi har exempelvis inte tagit upp personer med afasi,
barndomsdöva eller andra grupper som kan ha svårt med läsningen av
olika skäl.

Målgrupper för lättläst

Personer med dyslexi och personer med andra
typer

av läs- och skrivsvårigheter (unga och äldre)Personer
med svenska som andraspråk (unga och äldre)Personer med utvecklingsstörning (unga och
äldre)Äldre personer och
personer med demens Ovana,
ointresserade läsare (unga och äldre)Barn och unga med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Faktorer som kan påverka läsförmågan

Det är många faktorer som påverkar vår förmåga att läsa.
Christer Jacobson, fil dr vid Växjö Universitet, har konstruerat
nedanstående modell och faktaunderlaget i detta avsnitt är hämtat
ur en artikel som han skrev för tidningen Dyslexi nr 4 2006.

Cirkeln i mitten symboliserar alla personer som har läs- och
skrivsvårigheter. Denna grupp är förstås mycket heterogen och
består av alla, barn och vuxna, med olika former och grader av
lässvårigheter. Dyslektikerna har markerats med en streckad linje
för att antyda att gränsen mellan dyslexi och allmänna
lässvårigheter är oskarp. Rutorna anger faktorer som kan förknippas
med läs- och skrivsvårigheter.

Personer med dyslexi och
personer

med andra typer av läs- och skrivsvårigheter

Fonologiska brister anses vara den viktigaste orsaken till
dyslexi. En dyslektiker kan ha svårare att uppfatta språkljud, att
hantera ordningsföljden mellan språkljuden, att koppla samman ljud
och bokstav mm. Följden av detta blir ofta lässvårigheter.

Långtifrån alla med lässvårigheter har dyslexi. Man räknar med
att 2-8 % av befolkningen i Sverige är drabbade av dyslexi. Andra
orsaker till att en person får lässvårigheter kan vara språkliga,
emotionella och sociala faktorer, begåvning och mognad, syn- eller
hörselnedsättningar, medicinska och neuropsykiatriska faktorer samt
för lite övning i läsning.

Attityder

Attityden i den här gruppen är ofta generationsbunden. I
den äldre generationen är läs- och skrivsvårigheter ofta
förknippade med skam. I den yngre generationen är problemet inte
alls i samma utsträckning något skambelagt. Tvärtom talas det mer
öppet om problemet, och många yngre berättar till och med spontant
om sina läs- och skrivsvårigheter när de besöker biblioteket.
Gruppen av äldre personer med dylexi besöker kanske inte
biblioteket alls.

Personer med svenska som andraspråk

Barn med invandrarbakgrund lär sig ofta läsa bra rent tekniskt.
Deras bekymmer är läsförståelsen, eftersom de inte har det
ordförråd eller den kulturkompetens om svenska förhållanden som
behövs för att kunna ta del av innehållet i svenska texter.

Vuxna personer med invandrarbakgrund har av förklarliga skäl
problem med läsförståelsen i början av sin vistelse i Sverige och
behöver texter med enkel konstruktion och vanliga, vardagliga ord
samt förklaringar till svenska företeelser. Personer som har annat
alfabet än det latinska kan naturligtvis få problem med den
tekniska avläsningen i början.

Attityder

Här är det av förklarliga skäl inte lika känsligt,
eftersom det finns en anledning till varför man har svårigheter med
det svenska språket. Ju längre man varit i landet, desto känsligare
kan det förstås bli.

Personer med
utvecklingsstörning

Många personer med en intellektuell funktionsnedsättning
behärskar den tekniska läsningen hyfsat. Deras huvudsakliga problem
ligger på förståelsen av det lästa. Enkla texter med ett
välstrukturerat innehåll underlättar läsningen.

Attityder

Vi ser en mer positiv attityd till den här gruppen idag. De
lindrigt funktionshindrade kommer ofta själva till biblioteket och
söker upp lättlästhyllan. Men det är viktigt för gruppen att känna
att de läser “en riktig bok”, varför det ibland kan vara känsligt
att gå till lättlästhyllan. För de gravt utvecklingsstörda är det
istället deras personal man får ha kontakt med. Men även där
upplever vi att attityden har blivit öppnare.

Äldre personer och personer med
demenssjukdom

En del äldre personer får sämre läsförmåga med åren. Synen
försämras och orken avtar. Mediciner kan påverka såväl den tekniska
läsningen som förståelsen. Lättlästa texter kan göra att man kan
fortsätta läsa trots detta.

Människor med demenssjukdom har ofta stora lässvårigheter.
Demens ger problem med minnet och språket och detta påverkar
förstås läsförståelsen negativt.

Texten måste vara enkel och begriplig för att den ska fungera.
Högläsning av lättlästa texter kan vara enda sättet att ge en
person med demens tillgång till böcker och tidningar.

Attityder

De flesta i gruppen vill hålla kvar vid boken så länge som
möjligt. Det finns ett relativt stort motstånd att gå över till
Daisy, och då kan lättläst vara ett bättre alternativ.

Ovana, ointresserade läsare

Ju mer tid vi ägnar åt övning av en viss aktivitet desto bättre
blir vi på denna aktivitet. Det gäller i högsta grad för läsning.
Personer som har lässvårigheter på grund av att de har övat för
lite kommer säkerligen att läsa mer och bättre om de känner sig
motiverade att läsa. Många får denna motivation först i vuxen
ålder.

En del vuxna med lässvårigheter tror att de har dyslexi, men i
själva verket var de inte mogna för den läsinlärning som de mötte
på lågstadiet och slutade därför mer eller mindre att öva läsning.
Det finns många bevis på att dålig läsförmåga leder till negativ
självkänsla. En känsla som ofta lever kvar långt upp i åren. De
flesta lättlästa texter från från oss vänder sig till vuxna
läsare. Här finns mycket material med vuxet innehåll som gör det
intressant att som vuxen öva upp läsförmågan.

Attityder

För den här gruppen kan det vara mycket känsligt. Viktigt hur
personalen på biblioteket fångar upp gruppen.

Barn
och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Inom denna grupp finns personer med DAMP, ADHD, Aspergers
syndrom mm. Gemensamt för dessa diagnoser är en försämrad
koncentrationsförmåga, vilket verkar påverka läsförståelsen. Barn
som är överaktiva och okoncentrerade klarar sig ofta sämre i
läsning och matematik.

Attityder

Gruppen upplevs som öppnare personer idag och många berättar om
sig själva och sina diagnoser. Det skiljer sig dock förstås hur
öppen man är och även här märks skillnader mellan yngre och
äldre.