Marknadsföring av lättläst

Här kan du läsa om:

Tips kring marknadsföring och
litteraturfrämjande åtgärder

PR-tips vid uppstart eller
andra aktiviteter på biblioteket

Exempel på
Pressmeddelande i samarbete med Centrum för lättläst

Övrigt om
marknadsföring

Marknadsföring är alltid viktigt för att nå ut med det du har
att erbjuda. När det gäller lättläst är marknadsföring ännu
viktigare. Grupperna som behöver lättläst är ofta okunniga både om
vad lättläst är och vad som finns för dem på biblioteken.

MTM marknadsför sig i stor utsträckning via olika facktidningar,
men även genom PR i dagspress där vi försöker berätta vad lättläst
är. Vi deltar också i ett 100-tal mässor, utställningar och
konferenser per år.

Men det är viktigt att också biblioteken arbetar aktivt med att
nå ut till dem som behöver lättläst, eftersom biblioteken står
närmast läsaren lokalt på orten. Det är många bibliotek i landet
som gör mycket när det gäller marknadsföring.

Vi har här försökt samla både tips och tankar från
referensgruppen av bibliotek, från andra bibliotek i landet och
från oss på MTM. Vi har inte skilt på marknadsföring och
litteraturfrämjande åtgärder, då de delvis överlappar varandra.

Material och
skyltning

För samtliga målgrupper behövs lättlästhyllan kombinerat med
placering av vissa titlar även i övriga hyllor. Särskilt
målgrupperna unga och ointresserade, ovana läsare söker sig inte på
ett naturligt sätt till lättlästhyllan. Tvärtom vill de inte
utmärka sig genom att gå dit. De känner kanske inte ens till att
det finns lättlästa böcker. För dem, och flera andra grupper, är
det därför bäst att välja ut titlar som placeras under unga, fakta,
skönlitteratur och så vidare.

För andra grupper, som till exempel personer med
utvecklingsstörning, men även invandrare, ter det sig helt
naturligt att gå till lättlästhyllan. De har lärt sig att den finns
och att den ska vara lätt att hitta till. Både och behövs
alltså.

Skyltningen måste förstås anpassas till varje enskilt bibliotek
och dess förutsättningar. Några riktlinjer som du kan arbeta
efter:

– Tydlig placering av lättlästhyllan och det ska vara enkelt att
hitta dit

– Tydlig skyltning till lättlästhyllan redan vid entrén

– Lättlästmarkering på hyllan i anslutning till de lättlästa
böckerna

– Genreindelning både i lättlästhyllan och i ungdomshyllan

– Placering av tidningen 8 SIDOR i anslutning till
lättlästhyllan, men helst också vid ungdomshyllan och/eller vid
tidskrifter

– Lättlästa låneregler och lättläst information om böckerna,
gärna i anslutning till hyllan och på fler platser i
biblioteket

– Skyltning av lättlästa böcker, gärna intill övrig skyltning av
nyheter och inte bara i anslutning till lättlästhyllan. Vi vet att
exempelvis gruppen ovana läsare annars har svårt att upptäcka de
lättlästa böckerna.

Material från MTM

Centrum för lättläst har tagit fram material att använda
på biblioteken. Material att
beställa eller ladda hem

Tips kring
marknadsföring och litteraturfrämjande åtgärder

I huvudsak bygger tipsen på erfarenheter från den referensgrupp
som Centrum för lättläst tidigare samarbetade med. Listan ska ses
som förslag på aktiviteter. Vi är medvetna om att det görs många
andra lyckade aktiviteter runt om i hela landet. Men vi hoppas ändå
att våra förslag kan inspirera och väcka nya tankar och idéer. Fyll
gärna på med egna tips under Goda exempel från bibliotek i
landet.

Marknadsföring och litteraturfrämjande åtgärder riktat till
olika grupper:

Dyslektiker och personer med andra typer av läs- och
skrivsvårigheter (unga och äldre)

Eftersom gruppen är bred är det också olika lätt att nå gruppen.
De yngre nås ofta via samarbete med skolan. Det är viktigt att även
visa lättlästa böcker vid bokprat. För vuxna kan samarbete med FLMS
vara en väg. Grupper som erkänt sitt funktionshinder går också att
finna via Komvux eller studieförbund. På vissa orter har
Arbetsförmedlingen särskilda dyslexigrupper. Tänk på att Daisy och
ljudböcker och bok + cd passar denna grupp, gärna i kombination med
lättlästa böcker. Se till att de syns, gärna skyltade på flera
ställen på biblioteket.

För att nå resterande personer krävs det uppsökande verksamhet.
Det kan exempelvis vara bra att visa bibliotekets utbud på
arbetsplatser, Dyslexiveckan eller på speciella läs- och
skrivstugor för vuxna (under Komvux). Bjud in föreningar och erbjud
dem en lokal att använda mot att ni får informera om biblioteket.
Erbjud dem som visat intresse en personlig bibliotekarie (det kan
kännas jobbigt att möta flera olika bibliotekarier). Gör personliga
utskick.

Depositioner på fängelser. Många interner har läs- och
skrivsvårigheter. Kriminalvården har tagit fram riktlinjer för
biblioteksverksamhet på fängelser, bland annat att de ska erbjuda
lättläst.

Personer med svenska som andraspråk (unga och
äldre)

Även denna grupp är bred, men har fördelen av att organisera sig.
Samarbeten med flyktingsamordnare, SFI, föreningar, organisationer
samt arbetsplatser är därför bra former. Biblioteket kan också
bjuda in “undergrupper” bland invandrarna, till exempel
invandrarkvinnor och yngre män, som befinner sig mellan skola och
arbete. Passa på att visa lättlästa böcker i kombination med spel
och filmer. Till kvinnor med barn visar du lättlästa böcker för
vuxna samtidigt som du visar barnböckerna. Och så vidare. Det
gäller att “smyga in” lättlästa böcker när du visar gruppen något
annat som intresserar.

Barn och unga med neuropsykiatriskt
funktionshinder

Denna grupp nås i stor utsträckning via skolan och
specialpedagogiska institutet. Där är bokprat viktigt. De äldre kan
till viss del nås via Komvux och studieförbunden. I övrigt gäller
samma som för gruppen Ovana, Ointresserade läsare och till viss del
gruppen Dyslektiker.

Personer med utvecklingsstörning (unga och
äldre)

För denna grupp är Läsombudsverksamheten viktig. Gruppen hittar
ofta själva till biblioteket, i organiserad form eller på egen
hand. Bra kanaler för att nå dem kan annars vara tidningen
Läsombudet, arbetsplatsträffar, Regionbiblioteken, de dagliga
verksamheternas tidning och radio eller genom att skicka
inbjudan.

I lokalpressen kan biblioteket lyfta upp aktiviteter som gjorts
för gruppen. Bjud in lokalpressen och berätta om ett specifikt
tema. Glöm inte heller organisationernas egna tidningar och lokala
radiokanaler.

Äldre och demenssjuka

Även för denna grupp är Läsombudsverksamheten viktig. Kontakten
finns annars främst via anhöriga eller andra närstående. Då gäller
det att på biblioteket lyfta fram lättlästa böcker för personer som
kanske letar böcker till sina äldre släktingar.

Bibliotek kan tillhandahålla sina lokaler för vård- och
omsorgsförvaltningens arbetsplatsträffar och samtidigt passa på att
berätta om biblioteket och lättläst.

Bjud in kultur- och läsombuden, ortens Väntjänst samt alla andra
föreningar som engagerar äldre eller deras vuxna barn. Hemtjänsten
kan få information om lättläst tillsammans med matlådorna. Eller
lägg lappar hos Hemtjänsten så att personalen kan dela ut till
anhöriga.

I media pågår ofta debatter kring äldre. Skriv ett
pressmeddelande och berätta om vad biblioteket kan göra för att
underlätta läsningen för äldre.

Ovana, ointresserade läsare (unga och
äldre)

De yngre i gruppen fångas upp i samarbetet med skola och
utbildning. De äldre är desto svårare att nå. Dessutom är det en
svår grupp att inspirera, då de ofta har en negativ attityd till
läsning. Det gäller att arbeta med att göra bibliotek till något
lockande, genom aktiviteter som intresserar. Sedan kan biblioteket
samtidigt berätta om lättläst.

Många i gruppen känner sig osäkra tillsammans med läsande
människor, så det gäller att ta bort kraven och prestigen. Gruppen
växer och problemen fortsätter upp i vuxen ålder, de vuxna glöms
ofta bort.

Samarbeten är viktigt och det finns många bra möjligheter. Bjud
in yrkeslinjer, distansstudenter, arbetslösa,
arbetsplatser/arbetsplatsbibliotek, och skicka sedan riktad
information, som kan följas upp.

Skapa oväntade möten med exempelvis lokala fotbollsklubbar,
fritidsgårdar och intresseföreningar. Bjud in, besök, lämna
information, följ upp med utskick. Film på biblioteket kan locka
nya grupper. Samarbeta med filmklubbar. Teman på biblioteket kan
även inbegripa film.

Nå föräldrarna via barnen genom att exempelvis lämna lättläst
information eller boklådor för både vuxna och barn på BVC,
depositioner på Öppna förskolan och förskolan. Tänk till när det
gäller ansvarsindelningen på biblioteket. Kanske ska bibliotekarien
som ansvarar för barn 0-6 även ta hand om vuxna 25-44?

Se till att synas på oväntade platser, som ungdomsmottagningar,
Folktandvården, Apoteket eller torget i centrum.

PR-tips vid uppstart eller andra aktiviteter på
biblioteket

Biblioteken i landet gör många bra aktiviteter kring lättläst,
men glömmer ofta bort att berätta om dem. Centrum för lättläst
arbetar kontinuerligt under året med PR.

Centrum för lättläst går regelbundet ut i pressen med statistik
kring lättläst samt delar ut priser till goda förebilder,
exempelvis till bibliotek. Vi bedriver även forskning och
utveckling inom området.

Bäst PR-resultat ger ofta lokala nyheter. Händer det något på
biblioteket på orten är det störst chans att tidningen skriver om
det är biblioteket själv som går ut med nyheten. Ju mer det skrivs
om biblioteket, desto fler besökare hittar dit – även de som av
olika skäl behöver lättlästa böcker, nyheter eller
samhällsinformation.

Självklart kan MTM och biblioteket samarbeta och ta fram ett
gemensamt pressmeddelande. Om du är intresserad av detta är du
välkommen att höra av dig till [email protected]

1. Ha alltid pressen i åtanke redan på planeringsstadiet av
olika aktiviteter. Du kan göra journalister uppmärksamma på
aktiviteterna både före, under och efter. Den lokala tidningen
behöver också idéer!

2. Använd samarbetspartners även när du informerar pressen.
Exempelvis: “Nu bjuder biblioteket in invandrarkvinnor att läsa
lättläst i samarbete med Muslimska föreningen.” Berätta sedan hur
det gick. “Över 50 besökare på biblioteket när invandrarkvinnor
fick lyssna till lättläst högläsning.”

3. Sammanställ nyhetsblad om biblioteket och vad som görs för
målgrupperna som behöver lättläst. Visa upp både på biblioteket och
i andra sammanhang där målgrupperna för lättläst finns. (se tips
länk xxx referensgruppens idéer). Informera även den lokala
pressen/lokala radion och intresseföreningars egna tidningar.

4. Skriv pressmeddelanden på max 1 A4 och glöm inte passa på att
presentera den egna verksamheten kort i slutet. Börja med själva
nyheten, det vill säga aktiviteten eller händelsen. Lägg även ut
meddelandet på webben.

5. Här kommer några exempel på händelser som bibliotek i landet
har berättat om i lokal press:

a. Lättlästa bokfestivaler.

b. Pris som biblioteket har fått kring lättläst eller
tillgänglighet.

c. En ny lättläst webbsida

d. Läsfrämjande insats, där biblioteket har samarbetat

med skolan och använt sig av lättlästa böcker.

e. Aktivitet för boenden, där biblioteket anordnat
högläsning

av lättlästa böcker.

f. Hur en invandrare har använt biblioteket och tidningen

8 SIDOR för att lära sig svenska.

g. Hur biblioteket har placerat ut boklådor på oväntade
ställen

och blandat lättläst med andra böcker.

h. Konferenser eller seminarier kring lättläst.

i.  Om att biblioteket har arbetat med olika sätt att
läsa.

Exempel på
Pressmeddelande i samarbete med Centrum för lättläst

Här följer ett exempel på hur ett pressmeddelande kan se ut, där
Centrum för lättläst och Norrköpings stadsbibliotek tillsammans är
avsändare. Här handlar det om utdelningen av ett pris, men det kan
också gälla andra aktiviteter som är värda att nämna för den lokala
media.

PRESSMEDDELANDE FRÅN CENTRUM FÖR LÄTTLÄST 2009-09-09:

Norrköpings stadsbibliotek utsett till bästa lättlästa
bibliotek

Det blev Norrköpings stadsbibliotek som vann priset Bästa
lättlästa bibliotek 2009. Priset delas ut av Centrum för lättläst
för första gången i år, till ett bibliotek som på ett
förtjänstfullt sätt lyft fram den lättlästa litteraturen, lättlästa
tidningar och lättläst samhällsinformation. Norrköpings
stadsbibliotek vinner 10 000 kronor att användas till läsfrämjande
aktiviteter.

– Vi är förstås glada och stolta, säger Birgitta Hjerpe,
bibliotekschef för Norrköpings stadsbibliotek. För prispengarna ska
vi anordna en hel vecka av läsupplevelser!

– Det blir veckan i anslutning till Världsbokdagen i april, och då
ska vi rikta oss till alla som kan behöva lättläst, säger Birgitta
Hjerpe.

Biblioteket i Norrköping har insett behovet av lättläst hos
flera målgrupper, till exempel invandrare, dyslektiker,
funktionshindrade, och även ointresserade och ovana läsare. Man
arbetar med aktiv marknadsföring riktat till målgrupperna både
genom inbjudan till biblioteket och uppsökande verksamhet.
Skyltning och placering visar tydligt att lättläst är integrerat i
den övriga verksamheten på biblioteket. Att tre bibliotekarier har
ansvar för den sociala verksamheten visar också på tyngden.

Biblioteket erbjuder också lättläst informationsmaterial om
lättläst litteratur, boktidningen Lättläst, nyhetstidningen 8 SIDOR
samt aktuell samhällsinformation som är lättläst skriven.

-Det är en demokratifråga att även de svaga läsargrupperna ska
få tillgång till litteratur och nyheter, och där fyller förstås
biblioteken en viktig funktion, säger Bror Tronbacke, direktör vid
Centrum för lättläst. Vi startar därför en ny webbplats för
bibliotek den 9 september, där vi kan lyfta fram bibliotek som
liksom Norrköpings stadsbibliotek lägger stort engagemang hos de
grupperna. -Vi hoppas nu att fler bibliotek blir inspirerade att nå
ut till nya målgrupper med lättläst.

De åtta andra bibliotek som nominerades till Bästa lättlästa
bibliotek var Kungsholmens bibliotek i Stockholm, Tyresö bibliotek,
Göteborgs stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek, Östersunds
bibliotek, Ängelholms bibliotek, Falkenbergs bibliotek och
Tornskuggans bibliotek i Kista. Kriterierna för nominering var
bland annat att biblioteket inser behovet av lättläst hos flera
målgrupper, att biblioteket arbetar med aktiv marknadsföring riktat
till målgrupperna och att man på ett medvetet sätt skyltar upp och
informerar om lättläst. Och kanske viktigast av allt – biblioteket
ska ha avsatt resurser för arbetet med lättläst.

Välkommen till utdelningen av priset den 9 september på
Internationella läskunnighetens dag! Priset delas ut på Norrköpings
stadsbibliotek av Centrum för lättläst klockan 15.00.

Centrum för lättläst arbetar för alla människors demokratiska
rätt till nyheter,

information och litteratur utifrån sina egna förutsättningar.
Centrum för lättläst gör nyheter, böcker och information för
människor som av olika skäl har lässvårigheter.

Norrköpings bibliotek www.nsb.norrkoping.se

Kontakta gärna:

Birgitta Hjerpe, bibliotekschef vid Norrköpings
stadsbibliotek,

tel 011-152659, 073-0201642

Camilla Batal, marknadschef och pressansvarig

vid Centrum för lättläst, tel 073-384 92 88

Övrigt om marknadsföring

– För att arbetet ska bli hanterbar är det viktigt att fokusera
på olika målgrupper under olika perioder. Använd olika teman för
olika målgrupper, då har du något att “hänga upp” arbetet på, se
Teman och boklådor

– Tillsätt en tillgänglighetsgrupp, åtminstone på sikt. Ansvaret
blir för tungt för en person och en grupp kan synliggöra arbetet
bättre. Arbetet med lättläst måste lyftas och fler få kunskap. Alla
på biblioteket möter målgrupperna varje dag. Genom att fler får
kunskap motverkar vi fördomar och ökar statusen.

– Använd lokalpressen och bjud in dem till de aktiviteter som
genomförs för de olika målgrupperna. Berätta om lokala
samarbetspartners, enskilda personer i målgruppen, stort
besöksantal och så vidare.