Om lättläst-bloggen

Först: Utredning och debatt!

Läsombud även för unga!

Det är måndag och årets bokmässa är slut. Intrycken är många och
det tar troligen några veckor innan vi smält dem alla och hunnit
fundera på vad som händer nu. Det första och kanske största som
hände var på torsdag förmiddag då litteraturutredningen
presenterades. Det står inte så bra till med läsförståelsen i
Sverige. Det visste vi redan, men nu blev det ännu tydligare. Vi
vet ännu inget om vad utredningen får för konsekvenser. Läslyft och
Läsombud i förskolan var några av de förslag som nämndes upp av
Tomas Lidman, Litteraturutredningens ordförande.

Så här står det om förslaget
med Läsombud i förskolan

Biblioteken ointresserade av ointresserade läsare…?

Just nu debatteras litteraturutredningen i hela landet. I går
skrev DN om att Datorer och läsande
inte är motsatser Frågan om skolbibliotek tas som vanligt upp
och journalisten utgår från att skolbibliotekarier inte arbetar med
att stimulera till läsning hos de som inte läser, citat Erik
Helmersson: “… är det inte alls givet att förslag som fler
skolbibliotekarier får unga att läsa mer. Risken är att man bara
når de redan frälsta”.

Det är intressant att man inom media tror att bibliotekarier är
helt ointresserade av ovana, ointresserade läsare, nysvenskar som
inte kommit igång med läsning eller de med funktionsnedsättning som
behöver extra hjälp att komma igång. Titta på Årets
skolbibliotek och på skolbibliotek som till exempel Komvux
Södervärn och Polhemsskolan i Gävle som arbetar på
ett utmärkt sätt för att nå fram till nya läsare. Det finns förstås
många fler exempel. Varför inte göra ett reportage i DN från något
av dessa?

Men vi håller med om att läsning inte bara är litteratur. Visst
läser man också på en dator när man gör andra saker. Vi vet ju att
nyhetsläsning förbättrar läsförståelsen, både i papperstidning och
på dator. Och självklart är det en demokratifråga som behöver
lyftas ett snäpp högre i debatten, att 25 % av Sveriges befolkning
har svårt att läsa en vanlig dagstidning.

Det här är inte bara en uppgift för skolan utan det är en
folkbildningsfråga som påverkar i stort sett alla områden i
samhället. Inte minst gör Digidel ett viktigt arbete med att öka
datoranvändningen hos alla grupper i samhället. Vi från Centrum för
lättläst vet att de med lässvårigheter eller ovana läsare inte
självklart läser på en dator utan stöd från till exempel en
skolbibliotekarie. Det är inte alltid lättare att ta till sig
komplex skriftlig information bara för att den finns på en
skärm.

Händelser i monter B04:40

Men det hände mer på Bok&Bibliotek förstås. På torsdagen var
det full aktivitet i monter B04:40 med intressanta och spännande
diskussioner med såväl läsombud som lärare och bibliotekarier. Och
många andra, till exempel kom kulturministern på visit och kollade
särskilt in nya lättlästa Röda rummet.

Malin Elgborn pratar med kulturministern Lena
Adelsohn-Liljeroth

På torsdagen hade vi två seminarier/framträdanden

Zlatan och Strindberg − oss värstingar emellan

Författarna Cecilia Davidsson och Mats Wänblad har återberättat
verk av August Strindberg och David Lagercrantz bok Jag är Zlatan
Ibrahimovic: min historia till lättläst. Med förlagschef Laura
Mendez Edkvist diskuterade de hur man behåller författarnas
personliga språk.

Se vår Strindbergsida

Biblioteksscenen: Bästa lättlästa bibliotek

På Biblioteksscenen fick vi förmånen att intervjua Mjölby
bibliotek, Bästa lättlästa bibliotek 2012, kring hur biblioteket
arbetat med lättläst litteratur, nyheter och information på ett
framgångsrikt sätt.

Läsambassadörer och montermingel…

Själva besökte vi bland annat seminariet med Johan Unenge som
pratade pojkars läsning. Han har ju fått en del kritik för att han
kritiserar bibliotekens arbete, bland annat i Kristianstadsbladet och på
vårt montermingel gick diskussionen vidare…

På torsdagen var det alltså mingel i montern :). Både bekanta
och obekanta ansikten dök upp. Tack alla ni som tog er tid att
komma förbi!

Fredagens scenframträdanden och seminarier:

Titanic, världskrig och EU – svåra ämnen på lätt svenska

Journalisten Bengt Fredrikson som har skrivit flera lättlästa
faktaböcker. Förläggaren Andreas Palmaer intervjuade honom om hans
senaste produktion.

Bloggstafetten på Biblioteksscenen

På Biblioteksscenen berättade vi om vår Bloggstafett från i
våras där vi fick in hela 50 bidrag på temat Språk, makt och
demokrati. Ann-Marie Körling, pedagog och författare, läste upp
sitt fina och tänkvärda bidrag.

Här
finns länkar alla 50 inlägg samlade

Ung scen – Hitta din väg

Författaren och journalisten Helena E Källgren, aktuell med
Hitta din väg, intervjuade polisen Wahab Akman, som slutade hänga
med det tuffaste gänget när han var 16 år.

Se en presentation av boken

Och slutligen var det lördag och söndag när vi fick många läsare
på besök i montern, då allmänheten släpptes in på mässan.

Lördag och söndagens aktiviteter

Paneldebatt: Hur kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i
skolan?

På lördagen deltog Malin Elgborn från oss i paneldebatten “Hur
kan ljud- och e-böcker utveckla läsandet i skolan” (Elib var
arrangör). Med i debatten var också, Ann Britt Dahl, chef
Mediapoolen i Skövde, Kalle Güettler, lärare, bibliotekarie,
författare, Mikael Kowalski, medie- och filmpedagog, Göteborg.
Samtalsledare var Anna Maria Höglund

Vi diskuterade om att det är bra att det finns många olika sätt
att läsa en text. Det ökar möjligheterna för de som inte kan eller
vill läsa en bok. Vi var överens om att det är bra att teknik
underlättar läsandet, men det är just läsandet som står i centrum,
att ha möjligheten till en läsupplevelse. För att rätt bok i rätt
form ska kunna hitta till rätt person så behövs duktiga lärare och
skolbibliotekarier och ett brett utbud av böcker i olika
former.

Glada läsare av vår lättlästa version

Har Zlatan gjort mer för läsfrämjandet än för svensk
fotboll?

På söndagen ordnade vi också ett mycket välbesökt framträdande
på Biblioteks- och berättarscenen: Har Zlatan gjort mer för
läsfrämjandet än för svensk fotboll? David Lagercrantz, som skrivit
“Jag är Zlatan Ibrahimovic” berättade om arbetet med boken, om de
nya läsarna den givit samt om LL-förlagets aktuella bearbetning av
boken.

Vi har säkert glömt något som vi borde ha tagit upp. Kommentera
gärna det här inlägget och maila oss saker som du tycker varit
viktiga, roliga, intressanta, tankeväckande, spännande eller rent
av fantastiska under Bok&Bibliotek 2012! Vi blir glada för din
respons.

Till sist: Litteraturutredningens text om läsombud i
förskolan

“Centrum for
lättläst har sedan flera år tillbaka byggt upp en verksamhet med
över 5 000 läsombud runt om i Sverige. Dessa läsombud finns
framförallt på äldreboenden och gruppbostäder för personer med
funktionsnedsättning. Erfarenheterna från Centrum för lättläst är
att detta är en verksamhet som med relativt små ekonomiska resurser
kan ge goda resultat. Skolverket torde kunna använda sig av den
kunskap som finns på Centrum för lättläst om rekrytering,
utbildning och nätverksbyggande. Centrum för lättlästs läsombud är
organiserade i regionala nätverk och i ett nationellt nätverk.
Utbildning av läsombuden sker genom att Centrum för lättläst har
köpt tjänsten från studieförbund.

Vi föreslår mot denna bakgrund att Skolverket får i uppdrag att,
i samråd med folkbiblioteken och Centrum för lättläst, initiera en
försöksverksamhet med läsombud på förskolor i valda regioner. Om
denna försöksverksamhet visar sig vara framgångsrik bör systemet
med läsombud utvidgas till hela landet.”

Camilla Batal, marknads- och kommunikationsansvarig

Läsförståelsen går ner bland unga i hela Europa.
Jag ska inte ge mig på analysen av vad som ligger bakom, vad som är
problemet. Men jag tänker att biblioteken – både folk- och
skolbibliotek – kan vara en del av lösningen. Åtminstone det slags
bibliotek och de slags bibliotekarier jag ser framför mig när jag
tänker bibliotek. Inte den bild som alltid kommer upp när media
tänker bibliotek, eller läsambassadörer för den delen.

Det senare sortens bibliotek tror jag inte alls är en del av
lösningen. Biblioteket som har öppet vissa tider och har
bibliotekarier som mest sitter och väntar på att besökarna ska
komma. Men helst vill de inte ha så många besökare för de vill ju
ägna all sin tid till att bygga databaser och katalogisera.

Något litet bokprat kan de väl i bästa fall hinna med, men då
pratar de om sina favoritböcker och vänder sig till de redan
frälsta läsarna. Och biblioteket som lokal är ett rum med böcker,
varken mer eller mindre. Dit man får komma och låna om man vill.
Men vi tvingar ingen, resonerar bibliotekarierna, vill man inte så
vill man inte. “Vi har allt att erbjuda men vad ska vi göra om
ingen vill komma?”

Men de bibliotek och bibliotekarier som jag och vi andra från
Centrum för lättläst möter dagligen, de borde kunna vara en del av
lösningen. De här biblioteken som ser som sin främsta uppgift att
nå fram till läsare som inte är så intresserade av att läsa. Eller
till läsare som inte kan läsa så bra. Eller till läsare som kommer
från ett annat land och inte brukar läsa så ofta på svenska. Eller
till läsare som inte har förmågan att läsa alls, utan behöver någon
som läser högt för dem.

De bibliotek som ser det som sin främsta uppgift att nå fram
till alla de här läsarna, och som ser dem som just läsare. De
bibliotekarier som triggas av att hitta på olika sätt att nå fram
till de här läsarna, genom att vara där läsarna är, där människorna
är. Bibliotekarier som är kreativa för att verkligen nå fram, nå
ut. Och som ser själva biblioteket, lokalen, bara som ett medel för
att nå målet. Det kan absolut vara ett rum med böcker. Men det
handlar framför allt om något som man inte kan ta på. Nämligen
förmågan och viljan att möta läsarna, möta människorna.

För oss på Centrum för lättläst är det här en demokratifråga,
att alla ska ha rätt till nyheter, information och litteratur. Och
det tycker vi är den viktigaste uppgiften som biblioteken har: De
bidrar till att säkra en fri och öppen tillgång till information
för alla – och då menar vi alla. Det är de bibliotekarierna som vi
på Centrum för lättläst ofta möter, de som ser det här som sin
viktigaste roll. Undrar om vi träffar undantagen eller om media och
många av de andra som beskriver biblioteken har fel bild. Vad tror
du?

Läs även Johan Unenges
debattinlägg som mitt blogginlägg refererar till

Och Lilla
Skolbiblioteksbloggen som svarar på läsambassadörens
inlägg

Nästa alla var där! Camilla Batal från Centrum för lättläst
inledde och berättade att Mjölby fick priset bland annat för en
mycket gedigen läsombudsverksamhet. Men viktigaste “gästerna” var
förstås alla som jobbar på biblioteket: Ståby Marit Ivarsson −
som ansvarar för LL-arbetet − och alla hennes kollegor. De hyllades
även av sin chef Birgitta Hellman Magnusson, som menade att allt
gott kommer ur ett långvarigt och målmedvetet samarbete.

Det blev även tal av ansvariga politiker och förvaltningschefer,
som var precis lika stolta som alla andra över att priset hamnade i
Mjölby. Som final på själva prisutdelandet läste länsbibliotekets
Annika Holmén dikt om läsandets vardagliga magi.

Jo, det fanns förstås ytterligare hedersgäster! Med och delade
på den fantastiska LL-boktårtan var medlemmarna i den arbetsgrupp
som finns runt läsombudsgruppen − liksom en grupp läsombud som hann
titta in en stund mitt i arbetsvardagen.

Här nedan finns ett litet bildspel från prisutdelningen. I
yran märkte vi inte att diplomet hade hamnat snett. Men det har
rätats upp när detta skrivs…

Tom Weegar, webbredaktör

Det har kommit en rapport från EU. Det gör det rätt ofta. Men
den här fångade vårt intresse för den var skriven av EUs
Expertgrupp på läskunnighet.

Expertgruppen konstaterar att var femte femtonåring och nästan var
femte vuxen i Europa har svårt att läsa. Det inte har har blivit
bättre de senaste tio åren.

Samtidigt slår Androulla Vassiliou, som är EU-kommissionär med
ansvar för utbildning, fast att det är viktigare än någonsin att
kunna skriva och läsa. 

– Att läsa och skriva handlar inte bara om att behärska en teknik.
Att kunna läsa handlar om människors självkänsla och möjlighet att
fungera i samhället så väl som privatpersoner som aktiva
medborgare, anställda eller föräldrar.

Det finns stora skillnader mellan länder, mellan könen och
mellan olika socialgrupper. Det här är siffror från PISAs
undersökning 2009 och inga direkta nyheter.

Men när expertgruppen kopplar sådana siffror till verkligheten
blir det intressant.

De jobb som inte kräver högre utbildning kommer att minska med 30%
fram till år 2020.

EU-länderna satsar på “e-Government” för att förbättra
tillgängligheten och delaktigheten. En ökad digital närvaro är
säkert bra om man är bra på att läsa.

Vad föreslår experterna då att man ska göra?

De anser att läskunnighet ska ses som ett livslångt projekt.

Man ska arbeta läsfrämjande både bland riktigt små barn, på
lågstadiet, bland tonåringar och bland vuxna.

Rapporten är fylld med exempel på vad som olika medlemsstater
har gjort och uppmaningar till andra att följa efter. Det är bara
att hoppas att några av de kloka saker som expergruppen kommit fram
till förverkligas, för en god läsförmåga blir bara viktigare, både
för individen och för samhället.



Dessutom finns det pengar att tjäna på detta, expertgruppen
beräknar att om alla EU-länder läste lika bra som Finland skulle
EUs BNP öka med 87 trillioner euro!

Länk till pressmeddelande på svenska.

Länk till hela rapporten (engelska –
pdf)

Centrum för lättläst är medlem i ett internationellt nätverk som
heter Easy-to-Read Network. Den 11 juli hålls ett
nätverksmöte i Linz, Österrike. Centrum för lättläst
kommer att representeras av mig, som ska föreläsa om vår
webbsida.

Som lite pausunderhållning kommer deltagarna på mötet att få
lyssna till några inlästa vandringssägner i engelsk översättning.
De kommer från Per Gustavssons bok “Den öppna gylfen” och de kan
förstås också användas som sommarlektyr här hemma i Sverige. Läs mer om
konferensen och lyssna på vandringssägner här.



AnnMarie Lindman