Om lättläst-bloggen

Det innebär en dag när
boken står i centrum. Dagen instiftades av UNESCO 1995, och är en
utmärkt dag för att ge bort en bok – eller läsa en bok – eller läsa
högt ur en bok för någon man tycker om.

Många hittar inte fram till böckerna på egen hand. Andra klarar
inte av att läsa själva. Men alla människor har behov av att ta del
av både berättelser och fakta.  Genom böckerna blir världen
större. Vi lär oss saker om andra människor, andra kulturer, andra
tidsepoker. Vi kan sätta vårt eget nu i relation till något
större.

Behovet finns men ibland finns inte förmågan eller möjligheten
att hitta fram till berättelsen. För att en bok ska nå den som
kommer att få stor glädje och nytta av den måste det ibland finnas
förmedlare. Det är något som Centrum för lättläst arbetar med.
Förmedlare kan vara anhöriga, personal, frivilliga, lärare,
bibliotekarier.

En annan viktig person är läsombudet – den person som läser högt
för dem som av olika skäl inte kan läsa själva. Genom projektet
Läskraft! har Centrum för lättläst också inspirerat och utbildat
frivilliga och anhöriga att läsa högt, särskilt för personer med
demens.

Högläsning leder till samtal. Goda samtal som leder till
välbefinnande och ökad livskvalitet. Att läsa tillsammans tar tid.
Det är svårt att ha bråttom när man läser.

Många unga människor har också svårt att läsa i dag. Det är en
utmaning för demokratin. Den som inte har språket, som inte finner
ord eller förstår vad orden betyder tystnar till slut. För att
väcka läslusten krävs böcker som man förstår och orkar läsa. Vi vet
att läslust är nyckeln till kunskap och deltagande i samhället.

På Världsbokdagen vill vi på Centrum för lättläst slå ett slag
för boken – detta fantastiska verktyg för fantasi, upplevelse och
kunskap. Men vi vill samtidigt slå ett slag för betydelsen av
läsombud, förmedlare och lättlästa böcker. Världsbokdagen är en bra
dag att börja, sen kan varje dag bli till en bokdag!

Snart ger vi ut vår tusende bok – boken om Alfred Nobel. Till
dess är här är några tips på böcker både för högläsning och för
unga ovana läsare:

Tillbaka till
minnena

Jag känner mig
ledsen

Kickboxaren

Jag är Zlatan

Ann Katrin Agebäck

direktör

Direktören för JB Education har uttalat sig om skolbibliotek.
Bakgrunden är att det visade sig att rätt många av JBs skolor inte
hade något skolbibliotek och eftersom man nuförtiden faktiskt måste
ha ett sådant, så tvingades Anders Hultin yttra sig.

Och det gjorde han ordentligt.

Han sade “att investera begränsade resurser i fysiska rum med
tryckta böcker … känns inte framtidsinriktat”.

Detta har han naturligtvis fått på käften ordentligt för, men
oftast utifrån att han leder en friskolekoncern som bara är ute
efter att tjäna pengar. Det må vara sant, men jag tror att han
faktiskt menar vad han säger. Jag tror att han menar att har
eleverna en dator med internetuppkoppling så har de vad de behöver.
Och det är ju egentligen ett större misstag än lite gammaldags
profithunger.



För det första så finns inte allt på internet.

För det andra så även om inte allt finns på internet så finns där
väldigt mycket. Så mycket att internet funkar bäst för att fördjupa
sina kunskaper i ämne som man redan kan en del om.

Jag kan tänka mig att en hel del av JB-skolornas elever missat
rätt avfart på informationsmotorvägen och svarar “kopiera från
Wikipedia” på frågan “vad innebär informationssökning och
källkritik för dig?”.



Och börjar vi sedan prata om lästräning och få upp
läsförståelsen så blir den där datorn med internetuppkoppling ännu
mer otillräcklig. Lite som att hålla upp en glasspinne och säga att
det är dags för en rejäl brasa. För att få någon form av fason på
läsningen krävs det 5000 timmars läsning av gradvis mer krävande
texter.

Men det är klart om vi antar att alla elever är ena jävlar på
att läsa, kan det mesta i sina ämnen och har föräldrar som kan
fylla ut luckorna så funkar det bra med en dator och
internetuppkoppling. Om vi inte riktigt tror att det är så, så
behövs det ett skolbibliotek med bra innehåll och inte minst en
skolbibliotekarie.



Erik Rågvik

Lotta Rosenström var med och startade Läsombud
för 20 år sedan

och i dag finns det över 6000 personer läsombud och
högläsare

i hela landet. Som belöning för det arbetet får Lotta
Rosenström

Det lätta priset år 2012. Hon får också 25 000 kronor från Centrum
för lättläst.

I filmen, som är från prisutdelningen, berättar Lotta om hur det
gick till.

Se filmen med
Lotta

Den här veckan kom ett

TT-telegram till 8 SIDORs

redaktion som vi behövde

bearbeta lite extra.

Det handlade om flickan

Haddile i Malmö som inte

längre ska utvisas.

“Om det kan fastställas

vilka som är Haddiles biologiska föräldrar

ska socialtjänsten också utreda

om de har möjlighet och förmåga

att ta hand om henne och om det är

förenligt med utlänningslagstiftningen

och barnkonventionen att hon utvisas

till Algeriet”, skrev TT.

Senare kom ett nytt telegram

med en korrändring.

Nu har de förstått att deras

text är omöjlig att läsa, tänkte jag.

Men nej, ändringen handlade

om ett stavfel.

Det är inte är så konstigt

om det smyger sig in stavfel

i en mening på 39 ord.

Det kan smyga sig in både

syftningsfel och faktafel,

det är lätt att gömma sig bakom ord.

Det var inte första gången den här

veckan jag fick ändra väldigt mycket

i ett TT-telegram.

Det gör vi på 8 SIDOR varje dag.

TT vänder sig förstås inte till läsovana

personer. Men jag tror inte att någon

som öppnar tidningen på morgonen

vill få en så omöjlig mening till frukost.

Inte jag i alla fall.

Så här skrev jag i 8 SIDOR:

“Domstolen säger att Migrationsverket

gjorde fel. Sverige ska inte utvisa ett

barn som föräldrarna kanske inte

kan ta hand om, säger domstolen.”

Vi har kräsna läsare som inte

vill att vi gömmer oss bakom ord.

Det känns bra.

Agnes Sauter är reporter på 8 SIDOR och blir arg när det känns
som att myndigheter inte vill att man ska förstå vad de menar.

Här vill jag skriva några glada, kloka ord om kommuner som
tänker på sina invånare. På alla sina invånare. På alla som kan
vara intresserade av vad som händer i kommunen. Det handlar om att
arbeta fram lättläst information på sin webbsida.

Tillgänglig information för delaktighet

Temat för Lättläst-dagarna 2012 var att tillgänglig information
är viktig för människans möjlighet att vara delaktig i sitt
samhälle. Begriplighet är en integrationsfråga. Den som inte kan ta
del av information, får också svårt att vara delaktig.

Lättläst information på en kommuns webbsida är ett sätt att
lägga grunden till en sådan delaktighet. Det är också en fråga om
att ge service till kommunens alla medborgare och att visa att alla
är lika viktiga.

Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning har svårt att ta
till sig all information ur texter i en vanlig dagstidning. Därför
behöver kommun- och samhällsinformation vara extra tydlig. Hela 7-8
% har sådana lässvårigheter att en lättläst text är deras enda
möjlighet att ta till sig skriftlig information. Men varje
tillfälle då en av dessa personer faktiskt läser och förstår texten
får personen värdefull lästräning. Läsning är ofta vägen in i
samhället. Lästräning behövs under hela livet.

Kvalitet granskas i
text,

innehåll, form och bild

En tredjedel av landets kommuner har idag information på
lättläst svenska på sin webbplats. Sedan förra veckan finns det sex
kommuner i Sverige som har gått steget längre, och har en
certifierad lättläst webbplats. Vi gratulerar och välkomnar Växjö
kommun! Sedan tidigare är Borås kommun, Forshaga kommun, Piteå
kommun, Vellinge kommun och Boden kommun certifierade.

Växjö kommun:

http://www.vaxjo.se/lattlast 

Borås kommun

http://www.boras.se/lattlast 

Forshaga kommun

http://www.forshaga.se/lattlast 

Piteå kommun

http://www.pitea.se/lattlast 

Vellinge kommun

http://vellinge.se/lattlast 

Boden kommun

http://boden.se/lattlast 

Att certifiera var självklart

Att certifiera var självklart, säger Henrik Nilsson,
kommunikationschef på Växjö kommun, som motiverar detta med att
kommunens medborgare alltid ska få kvalitet i sina kontakter med
kommunen.

FOTO: Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun, har
mottagit beviset för certifiering av Ulla Bohman, chef för
Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst.

För personliga kontakter och telefon har Växjö kommun skapat ett
kontaktcenter med en nybyggd reception och en tydlig väg in där
alla kan få svar på sina frågor. På samma sätt tänker man med den
information som skrivs på webbsidan – den ska vara tillgänglig och
begriplig för alla.

Växjö kommuns lättlästa webbplats finns på www.vaxjo.se/lattlast.

Så här skriver Växjö kommun mer om varför man valde att certifiera
sin webbplats:

Läs deras skäl

Certifieringen för Lättläst webb är en kvalitetsstämpel. I
certifieringsarbetet ingår kvalitetsgranskning av text, innehåll,
form och bild utifrån kriterier för lättläst information. En kommun
eller ett företag som certifierar sin webbplats får bland annat
rådgivning, rabatt på textbearbetningar och en föreläsning som
handlar om förståelsen för lättläst, där alla medarbetare kan
medverka.

– Växjö är en kommun som visar i handling att man vill vara en
kommun tillgänglig för alla, och är därför ett föredöme för andra,
säger Ulla Bohman, vår chef för Lättläst-tjänsten.

Det är en av de saker som gör mig glad idag.

Att tänka rätt är stort.

Att tänka fritt är större.

Men att tänka lätt är kanske det viktigaste?

Då kan fler tänka tillsammans

Tänk lätt. Skriv lätt.

Då kan fler vara med.

Det största sker när fler kan vara med!

Linda Åslund