Om lättläst-bloggen

Ledarskribenten i Norrköpings tidningar (länk till
ledaren) är orolig för att språklagens krav på att myndigheter
ska använda enkla ord och korta meningar riskerar att göra
kanslisvenskan torftig och tråkig. “Man blir förvånad över hur till
synes fullt normala ord som är tabu för våra stackars hunsade
statstjänstemän”, skriver ledarskribenten och räknar upp ord som
“angå”, “föreskrift”, “underlåta” och “nyttja”.

Ja, långa meningar och svåra ord må vara enkla och underhållande
för en ledarskribent i Norrköpings tidningar. Men att mena att det
skulle vara enkla för flertalet människor visar på bristande
kunskaper och ödmjukhet om svenskarnas läsförmåga. Alla är inte
välutbildade akademiker som längtar efter språkliga utmaningar.
Många människor är läsovana eller har lässvårigheter av olika
anledningar. Dessa personer söker inte läsupplevelser i
kanslisvenskan. De vill få information som de över huvudtaget orkar
och klarar att ta sig igenom för att ta reda på sina rättigheter
och skyldigheter.

Rädslan för att ett enkelt och begripligt språk skulle vara
torftigt och tråkigt är överdriven. Hur kommer det sig att den
risken skulle vara större vid en enkel text, än vid en text med
långa meningar och komplicerade, byråkratiska ord? Kan det inte
lika gärna vara tvärtom? Att skriva klart och begripligt innebär
inte en utarmning av språket – det innebär att skribenten måste
veta vad han eller hon ska säga och inte kan gömma sig bakom
“flufford”, abstrakta modeord som egentligen inte betyder
något.

Det är en mänsklig rättighet att få vara delaktig i samhället
och få ta del av information. Myndigheternas främsta uppgift i
kommunikationen med medborgarna är att ge information, inte att
utbilda. Språklagens krav på ett vårdat enkelt och begripligt språk
är ett mycket viktigt steg i rätt riktning när det gäller att göra
Sverige tillgängligt för alla – även för personer som är otränade
läsare eller har lässvårigheter. Nu ska vi fortsätta med det
viktiga arbetet!

PS. Vill du veta mer om språklagen, klarspråk och lättläst
svenska? Kom då på vårt frukostseminarium den 23 november klockan
8.30 – 9.30. Anmäl dig till mig på [email protected]

Karin
Husberg, Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst

Vårt Lärarrum för lättläst väcker
intresse på Skolforum i Älvsjö, lärarna plockar på sig lektioner
och har förhoppningvis lite hjälp av dem när skolorna drar igång
igen nästa vecka.

Vill du hälsa på oss på Skolforum så finns en länk till biljett här, vill du inte
komma förbi men ändå köpa lättlästa böcker så är det 20% rabatt på
allt hela veckan.

Vi passar också på att gratulera årets skolbiliotek, en fin
utmärkelse som Norra Fäladens skolområde i Lund fick alldeles
nyss!

Med all rätt har inslaget i P1:s Kulturnytt diskuterats flitigt.
Jag funderar på om både Kulturnytt och rektorn helt har
missat vad ett skolbibliotek ska vara! Rektorn beskriver
hur hon har deponerat en egen samling böcker (!) och jag kan inte
låta bli att undra om hon hittat några lättlästa böcker på
antikvariatet. Det är eleverna med lässvårigheter som förlorar mest
på ett bristfälligt skolbibliotek. Ett skolbibliotek är
inte ett rum med böcker, ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs
för hela skolan, och särskilt för de elever som inte har fått flyt
i läsningen.

Så här står det skrivet i Skolinspektionens riktlinjer för
skolbibliotek 2011: “Skolbiblioteken ska vara anpassade efter
elevernas behov, särskilt med tanke på elever med
funktions-nedsättning, invandrare och andra minoriteters
behov”.

Elever med lässvårigheter undviker ofta svårigheterna och läser
sällan. Om de inte får tillräckligt stöd finns stora risker att de
inte läser alls och då minskar läsförmågan ytterligare. Det får på
sikt konsekvenser för läsutvecklingen och förmågan att tillgodogöra
sig undervisningen i alla ämnen. En svag läsare får inte
bara problem i ämnet svenska, utan även i andra ämnen som matematik
och naturkunskap. Och inte minst: I längden får det
konsekvenser för möjligheter till vidareutbildning, att söka och få
ett arbete och att delta i vår demokrati!

Dagens skola bygger dessutom på att kunskap aktivt söks
upp av eleverna själva. Men det kräver att det finns pedagogiskt
kunnig bibliotekspersonal som kan fånga upp elever med
lässvårigheter och vägleda dem fram till rätt typ av material i
informationsflödet. Det här är viktigt för alla elever, men
särskilt nödvändigt för elever med lässvårigheter.

Bra exempel på skolbibliotek som arbetar på det här sättet är
förra Årets skolbibliotek, Pauli gymnasium eller Årets
skolbibliotek Norra Fäladens skolområde i Lund. På Nationella
skolbiblioteksgruppens seminarium onsdag den 2 november på
Skolforum kommer några av dem att berätta hur de arbetar kl 12-14 i
monter C23:19,
läs programmet här.

Vi från Centrum för lättläst ska på seminariet också presentera
undersökningen vi
genomfört tillsammans med Lärarförbundet.

Kom gärna på seminariet, till vår monter C19:21
eller skriv till oss och berätta hur ditt skolbibliotek arbetar för
att fånga upp elever med lässvårigheter!

Camilla Batal

Vi håller på med lättlästa böcker och det är ofta böcker som är
någotsånär tunna böcker. Men när vi packar ihop allt som ska med
till Skolforum så väger det ändå mer än ett ton.

Å andra sidan är vi då redo att möta alla de engagerade lärare som
vi kommer att möta nästa vecka på Älvsjömässan i Stockholm.

Är det så att du har lust att titta förbi vår monter (C19:21) , så
ligger en biljett och väntar på dig
här. Två evenemang vi vill puffa lite extra för är utdelandet
av priset “årets
skolbibliotek” och seminariet
“Tillgång till Skolbibliotek – vad innebär det och hur gör
man?”.

Nu ska vi jobba på med skruvdragarn och så syns vi på måndag –
eller hur!

Erik Rågvik

Det är positivt att begripliga texter kommit upp som en viktig
fråga i många sammanhang och att konferenser på området arrangeras.
Senast Lättläst-dagarna 2011 och nu också Begriplex, en konferens
arrangerad av Examinerade Språkkonsulter i Svenska (ESS)- en aktör
som erbjuder konsulthjälp dvs skriver begripliga texter på uppdrag.
 



Med sociala medier som twitter kan också fler följa konferenserna,
vilket är utmärkt. Därför har vi också kunnat uppmärksamma en del
missförstånd som kommit upp på Begriplex och som vi vill hjälpa
till att reda ut i det här blogginlägget. Vi hoppas på synpunkter,
kommentarer och frågor så att diskussionen fortsätter – vi behöver
diskutera begriplighet och begripliga texter mer!



Här nedan har vi försökt svara på de missförstånd som kommit upp
via twitter:



“Lättlästa texter får ofta inte samma innehåll som
originaltexten.”

Lättlästa texter är ofta en sammanfattning och konkretisering av
det viktigaste från originaltexten. Därför får den inte alltid
exakt samma innehåll. Men, huvudbudskapet är självklart detsamma.
En av utmaningarna med att skriva en lättläst text är just att
fånga upp kärnan i originaltexten och förmedla den i en begriplig
text.



“Språkkonsulternas koncept Lättläst för alla når fler än
Centrum för lättlästs lättlästa texter.”

Lättlästa texter handlar inte om att nå flest, utan att nå rätt.
Det handlar om att nå de personer som behöver enklare texter och
som inte klarar originalversionen. Lättlästa texter är ett
komplement. Att enbart sträva efter att skriva lättlästa texter för
alla är därför i de flesta fall inte relevant. Den språkliga nivån
måste avgöras vid varje enskild informationsinsats. Därför måste
lättlästa texter se olika ut beroende på vem målgruppen är, hur en
eventuell originalversion ser ut och i vilket sammanhang
informationen ska publiceras. Självklart ser också Centrum för
lättlästs texter olika ut beroende på ålgrupp för texten.



Det är viktigt att landets myndigheter, kommuner och landsting får
mer kunskap om lässvårigheter och hur lättlästa texter kan
utformas, så att de kan göra rätt upphandlingar.

Den viktiga diskussionen om begriplig och lättläst information
är viktig och måste fortsätta.



Bror Tronbacke, direktör Centrum för lättläst