Om lättläst-bloggen

Nu har utredningen om Lättläst presenterats.
Det vi har fått från utredaren är ett förslag. Nu startar en lång
process med remissvar och arbete inom Kulturdepartementet innan ett
beslut fattas. Många ska tycka till om förslaget, både vi själva,
våra målgrupper och andra aktörer.

Vi kommer nu att ägna tid åt att läsa och analysera förslagen.
Det vi redan nu kan säga är att vi välkomnar att utredaren föreslår
att Centrum för lättläst ska utvecklas till ett nationellt
kunskapscentrumcentrum för lättläst.

Vår oro gäller främst hur förslaget kommer att påverka delar av
våra målgrupper. Det absolut viktigaste för oss är att de som har
behov av lättlästa nyheter och böcker inte ska komma i kläm. Det är
en fråga om demokrati och inkludering.

Mest förvånande är att uppdraget att producera lättläst för
skolan, och därmed för ungdomar, ska upphöra i en tid med ständiga
larmrapporter om bristande läskunnighet. Lättläst är inte lösningen
för alla men det kan vara en start att komma igång och skapa
läslust. Det är också i skolan man kan fånga upp elever med
lässvårigheter. Samtidigt går allt fler barn med
funktionsnedsättningar i vanlig skola.

Det behövs inte färre aktörer som bidrar till läskunnigheten,
det behövs fler. Det borde finnas rum för både privata och statliga
aktörer.

Nu läser vi och återkommer!

Ann Katrin Agebäck, direktör

Någon höjer rösten och säger

” Stopp! Jag förstår inte myndighetsinformationen.

Den är orimligt svår. Gör det enklare.”

Efter detta följer arga röster och argument, typ

“Det är faktiskt lagom enkelt, jag förstår ju. Då borde alla
göra det.”

“Om man inte förstår får man faktiskt anstränga sig.”

alternativt

“Om man inte förstår får man inte vara med”,

och slutligen min egen favorit

“Vårt språk utarmas av ett enklare språkbruk i
samhällsinformation.”

Denna gång startade debatten när ett språkkonsultföretag

JO-anmälde Patent- och registreringsverket (PRV)

för ett obegripligt språk med hänvisning till Språklagen.

Därefter har ilskna röster ifrågasatt företagets agerande,

läs till exempel ledaren i Västervikstidningen.

Jag kan nu inte låta bli att inflika några tankar i denna
debatt.

1. Det finns en lag som heter Språklagen.

Enligt den ska myndigheters språkbruk vara vårdat,

enkelt och begripligt. Språkrådets tolkning av begriplighet
säger

att myndighetsspråket ska vara anpassat så att mottagaren
förstår,

och att man så långt det är möjligt ska ta hänsyn

till särskilda kommunikativa behov. Rimligt? Ja! Nödvändigt?
Absolut!

2. Vem söker en språklig upplevelse i juridiska texter

och myndighetsinformation? Själv söker jag språkliga
upplevelser

i litteratur, krönikor och journalistik som jag söker upp.

Men när det gäller myndighetsinformation vill jag att den

ska vara enkel och lagom informativ så att jag så snabbt

som möjligt kan ta den till mig och göra det som förväntas av
mig.

Inget knussel, inget krångel. Rakt på sak. Helt enkelt.

3. De personer som räds ett enkelt språkbruk är ofta de

som själva har begåvats med någon form av språklig
talang

och som kan inkludera sig i den språkliga eliten. 

Jag gratulerar dessa personer till denna begåvning,

men önskar dem också en portion ödmjukhet inför att vi alla är
olika,

har alla olika behov, förmågor och kunskaper. 

I en demokrati har alla rätt att delta, inte bara de
personer

som är insatta och pålästa. Dessutom ska vi vara jämlika inför
lagen.

Det förutsätter ett mer jämlikt informationsintag.

Individen har självklart ett ansvar att göra sitt bästa.

Men det har myndigheter också. Jag är övertygad om att
Patent-

och registreringsverket har personal som är bättre på att uttrycka
sig

än i det brev som nådde språkkonsultföretaget.

Med anledning av JO-anmälan av Patent- och
registreringsverket

medverkade Ulla Bohman i Plånboken i P1 idag för att prata

om varför myndigheter och företag använder ett så krångligt
språk

och vad det får för konsekvenser. Lyssna på inslaget
här

Karin Husberg, Lättläst-tjänsten

Här vill jag skriva några glada, kloka ord om kommuner som
tänker på sina invånare. På alla sina invånare. På alla som kan
vara intresserade av vad som händer i kommunen. Det handlar om att
arbeta fram lättläst information på sin webbsida.

Tillgänglig information för delaktighet

Temat för Lättläst-dagarna 2012 var att tillgänglig information
är viktig för människans möjlighet att vara delaktig i sitt
samhälle. Begriplighet är en integrationsfråga. Den som inte kan ta
del av information, får också svårt att vara delaktig.

Lättläst information på en kommuns webbsida är ett sätt att
lägga grunden till en sådan delaktighet. Det är också en fråga om
att ge service till kommunens alla medborgare och att visa att alla
är lika viktiga.

Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning har svårt att ta
till sig all information ur texter i en vanlig dagstidning. Därför
behöver kommun- och samhällsinformation vara extra tydlig. Hela 7-8
% har sådana lässvårigheter att en lättläst text är deras enda
möjlighet att ta till sig skriftlig information. Men varje
tillfälle då en av dessa personer faktiskt läser och förstår texten
får personen värdefull lästräning. Läsning är ofta vägen in i
samhället. Lästräning behövs under hela livet.

Kvalitet granskas i
text,

innehåll, form och bild

En tredjedel av landets kommuner har idag information på
lättläst svenska på sin webbplats. Sedan förra veckan finns det sex
kommuner i Sverige som har gått steget längre, och har en
certifierad lättläst webbplats. Vi gratulerar och välkomnar Växjö
kommun! Sedan tidigare är Borås kommun, Forshaga kommun, Piteå
kommun, Vellinge kommun och Boden kommun certifierade.

Växjö kommun:

http://www.vaxjo.se/lattlast 

Borås kommun

http://www.boras.se/lattlast 

Forshaga kommun

http://www.forshaga.se/lattlast 

Piteå kommun

http://www.pitea.se/lattlast 

Vellinge kommun

http://vellinge.se/lattlast 

Boden kommun

http://boden.se/lattlast 

Att certifiera var självklart

Att certifiera var självklart, säger Henrik Nilsson,
kommunikationschef på Växjö kommun, som motiverar detta med att
kommunens medborgare alltid ska få kvalitet i sina kontakter med
kommunen.

FOTO: Henrik Nilsson, kommunikationschef Växjö kommun, har
mottagit beviset för certifiering av Ulla Bohman, chef för
Lättläst-tjänsten vid Centrum för lättläst.

För personliga kontakter och telefon har Växjö kommun skapat ett
kontaktcenter med en nybyggd reception och en tydlig väg in där
alla kan få svar på sina frågor. På samma sätt tänker man med den
information som skrivs på webbsidan – den ska vara tillgänglig och
begriplig för alla.

Växjö kommuns lättlästa webbplats finns på www.vaxjo.se/lattlast.

Så här skriver Växjö kommun mer om varför man valde att certifiera
sin webbplats:

Läs deras skäl

Certifieringen för Lättläst webb är en kvalitetsstämpel. I
certifieringsarbetet ingår kvalitetsgranskning av text, innehåll,
form och bild utifrån kriterier för lättläst information. En kommun
eller ett företag som certifierar sin webbplats får bland annat
rådgivning, rabatt på textbearbetningar och en föreläsning som
handlar om förståelsen för lättläst, där alla medarbetare kan
medverka.

– Växjö är en kommun som visar i handling att man vill vara en
kommun tillgänglig för alla, och är därför ett föredöme för andra,
säger Ulla Bohman, vår chef för Lättläst-tjänsten.

Det är en av de saker som gör mig glad idag.

Att tänka rätt är stort.

Att tänka fritt är större.

Men att tänka lätt är kanske det viktigaste?

Då kan fler tänka tillsammans

Tänk lätt. Skriv lätt.

Då kan fler vara med.

Det största sker när fler kan vara med!

Linda Åslund