Lättlästa böcker – en väg till det svenska språket på St Botvid

För att elever med andra modersmål än svenska ska få
plats på gymnasiet behöver de godkänt betyg i svenska. Lättlästa
böcker hjälper dem att nå sina mål.

Maria och Latife är några av de elever som går
Språkintroduktionsprogrammet på S:t Botvids gymnasium i Hallunda.
De är 20 elever i klassen, och de behärskar 13 olika språk. Om
knappt två månader har de nationella prov i svenska.

Det är en svår utmaning. Några av eleverna har bara varit i
Sverige ett år eller två, och det här är deras chans att komma in
på gymnasiet till hösten.

– För ett år sedan kunde jag bara läsa lättlästa böcker, säger
Latife. Jag läste böckerna med ordbok, och ibland gissade jag mig
till ord.

Nu kämpar Latife med svårare böcker, men det är frustrerande
ibland. Hon vill mer än vad hon orkar. Att läsa på svenska tar
mycket kraft. Då är det bra att böckerna inte har så mycket text,
att de har korta kapitel och ibland bilder, tycker Latifa.

– Läser ni böcker också på era hemspråk, frågar deras lärare
Johanna Immonen.

Nästan halva klassen räcker upp handen. Jo de läser på persiska,
franska, serbiska och tamil, men inte nu. Tiden är knapp och det är
bara svenska som gäller.

Maria har grekiska som modersmål. Hon läser målmedvetet, gärna
klassiker.

På bänken ligger Hamlet på lättläst svenska, men hon tycker också
om att läsa romantiska böcker.

– Det är bra att det går att lyssna till många av böckerna
också, tycker Maria, det är enklare att lära sig om man får höra
hur orden uttalas.

Johanna Immonen är klassens svenskalärare. Hon ser de lättlästa
böckerna som ett självklart sätt att erövra det svenska språket.
Själv har hon finska som modersmål. När Johanna var ny i Sverige
hade hon önskat att det fanns fler lättlästa böcker att få tag på.
Därför började hon själv skriva böcker på lättläst svenska och har
bland annat gett ut boken Märtas tavlor på Vilja förlag.

−Det finns fortfarande lärare på lärarhögskolan som tycker att
det är bättre om elever som lär sig svenska kämpar sig igenom en
kort originaltext än att läsa lättlästa bearbetningar. Jag håller
inte alls med. Lättlästa texter är en väg till målet. Jag vill
uppmuntra mina elever att läsa på egen hand, och upptäcka språket.
Om inte de lättlästa böckerna fanns, hur skulle jag göra då, undrar
Johanna, och skakar på huvudet.

Hon berättar att hon läste Jan Guillos Ondskan med en klass
förra året, på lättläst svenska.

− Vi skulle aldrig ta oss igenom den i originaltext. Boken
fungerar bra att diskutera kring. Många elever kan känna igen sig i
hur det är att ha en våldsam förälder.

−Och när vi läste Selma Lagerlöfs Kejsaren av Portugallien förra
året var det gripande. Tuffa killar satt och grät, för att boken
var så känslosam på slutet.

−Det finns folk som säger; Vad har en gammal klassiker med
ungdomarna i Botkyrka att göra? Men eleverna känner igen sig i
temat. Precis som flickan i boken har många lämnat sina föräldrar
för att hjälpa till med försörjningen och för att få ett bättre
liv.

Lättläst är en förberedelse för att klara andra, svårare böcker.
Eleverna läser också “vanliga” ungdomsböcker som Simon och Sophie
av Emma Granholm. Och de kämpar hårt för en plats på gymnasiet.
Nyckeln dit är det svenska språket.

Text och foto: Katarina Carlstein Carlsson